Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillståndet den 9—10 augusti detta år enligt den svenska korvetten
Frejas lödningar.
Östersjön är den minst föränderliga delen af det nordatlantiska
vattensystemet, och en blick på de båda tvärsnitten ger också genast
vid banden, att den hydrografiska situationen till sin allmänna typ
är densamma som för 22 år sedan. Nederst till höger uti båda
figurerna varseblir man isotermerna och isohalinerna, som tillhöra
den ingående saltrika och relativt varma underströmmen, hvilken
inför vatten från Kattegatt och Balterna uti Östersjön. Denna under
ström håller sig till tyska sidan af Östersjön utanför Riigens
kustbankar. Till vänster därom (och i hela ytlagret) finner man det ur
Östersjön utströmmande lättare och färskare vattnet. Detta är i sina
öfre lager uppvärmdt till 16°—17° C., hvaremot bottenvattnet vid den
svenska sidan har vida lägre temperatur. Tvärsnittet af Östersjön
mellan Riigen och Skåne är ett af de egendomligaste den
hydrografiska litteraturen har att uppvisa, emedan den ingående och den
utgående strömmen passera förbi hvarandra i samma nivå,
medförande vatten af olika härkomst och så olikartadt, att man vid två
stationer, mellan hvilka afståndet är endast 17 engelska mil, på ett
och samma djup (35 m.) finner en skillnad af 5°—7° C. och 4—6 %„
salthalt.
Sådana äro nu hufvuddragen af vattencirkulationen i denna del
af Östersjön, och de båda figurerna antyda, att dessa hufvuddrag
återfinnas år från år. Men om man betraktar sifferuppgifterna rörande
temperatur och salthalt 1877 och 1899, finner man mellan de båda
åren en betydlig skillnad, bestående däruti att:
underströmmen hade mindre volym i år än 1877 men förde
vida varmare och mera salthaltigt vatten in uti Östersjöns stora
djupbassänger. Ett sådant förhållande måste i sin mån utöfva
inflytande på djurlifvet i dessa bassänger, hvarest vissa fiskar och
planktondjur om vintern synas hafva sitt tillhåll i de varmare undre
vatten-lagren, hvilka äro skyddade för den intensiva afkylning som då inträffar
i det öfre vattenlagret, där temperaturen sjunker till 1.6° G. under
kalla och 3.2° under milda vintrar, medan underlagret i Östersjön
öster om Bornholm är mellan 5° och 6° C.
Huruvida äfven i Nordsjön större förändringar inträffa, är en
fråga som redan finnes besvarad i tvenne afhandlingar af G. Ekman
och mig.1 Vi hafva med benäget bistånd af engelska och norska
O. Pettersson o. G. Ekman, Redogörelse för de Svenska hydrografiska
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
