Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något öfver en månad (35 à 36 dygn). Men förklaringen är
fullständigt ohållbar redan af den enkla orsaken, att den värmesumma, som
det ena halfklotets korta sommar mottager från solen, är lika stor med
den, som det andra halfklotets långa sommar erhåller. Är
sommarvärmen i våra dagar, då denna årstid har sin normala längd, mer än
tillräcklig att fullständigt smälta vintersnön i de trakter af jorden,
som en gång voro öfverisade, så måste den också vara det, om samma
värmemängd fördelas på en något längre eller något kortare tid. I
själfva verket måste också de nämnda författarnes framställning
betecknas som tomma fantasier utan stöd af fakta.1 2 Att de långperiodiska
ändringarna i jordbanans excentricitet och däraf följande ändringar i
de fyra årstidernas längd likväl äga någon klimatisk betydelse, kan
ej betviflas.1 Är t. ex. sommaren kort och het, men vintern lång och
kall, så har ju klimatet en helt annan karakter, än om sommaren är
lång och sval, men vintern kort och mild. Det blir en skillnad af
samma art som mellan Sibiriens och Englands klimat för närvarande,
d. v. s. mellan det kontinentala och maritima klimatet. Huruvida
geologerna kunnat i jordens historia spåra verkningarna af dessa
periodiska klimatändringar, vet jag ej. Kanske äro dessa verkningar
föga utpräglade, kanske har man ej ännu uppmärksammat saken.’J
Däremot skall jag nedan visa, att ändringarna i jordaxelns
lutning mot ekliptikan förorsaka periodiska klimatändringar af afsevärd
storlek i polarområdet och länderna söder därom åtminstone till
55° n. br. och att dessa lämnat otvetydiga spår i jordens historia,
hvilka redan blifvit af geologer och botanister uppmärksammade. Det
bör noga märkas, att vid den ifrågavarande ändringen i jordaxelns
lutning denna axel bibehåller sitt läge i jordkroppen oförändradt, och
att således en orts geografiska bredd därvid icke rubbas.
Helt annat skulle förhållandet vara, om någon betydligare
pol-förflvttning i jordkroppen ägt rum. Då skulle klimatet kunna ändras
så genomgripande på en viss ort, att t. ex. polen kunde byta klimat
med en ort mellan vändkretsarna. Många geologer ha förmodat dylika
ändringar och tillgripit dem som en möjlig förklaring af de stora
1 Jfr .1. Hann, Handbuch der Klimatologie, 2:te Auflage, erster Band.
Stuttgart 1HÎI7. sid. 370 och följ. *
2 Enligt åsikten hos några geologer, särskildt Axel Bj.ytt, skulle de
ifrågavarande klimatändringarna bestå i en periodisk variation af nederbördsmängden,
således i omväxlande torra och våta perioder. Huruvida häri kan ligga någon
sanning, förmår jag ej bedöma, ty orsakerna till nederbördens variation äro ännu
allt för ofullständigt kända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
