- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 19 (1899) /
364

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af alla de många hypoteser, som hittills blifvit uppställda för
att förklara klimatets stora ändringar under de geologiska
tidrymderna, finns det endast en, som hållit profvet inför den vetenskapliga
granskningen. Det är den förklaring, som gifvits af Svante
Arrhe-nius. 1 Denna grundar sig därpå, att kolsyran, ehuru lika
genomskinlig som luft för den från solen kommande värmestrålningen, är
nästan ogenomskinlig för det från jordytan och de lägre, varmare
luftlagren utstrålande värmet. Denna kolsyrans egenskap är till fullo
bevisad genom Tyndalls, Langleys, Knut Ångströms, Paschens m. fl.
undersökningar. 1 följd häraf verkar atmosfärens kolsyrehalt på
samma sätt som glasfönstret öfver en drifbänk, i det att den lätt
genomsläpper det instrålande solvärmet, men till stor del kvarhåller
det utstrålande jordvärmet. Ökas nu atmosfärens kolsyrehalt, så
stiger i följd häraf jordytans och de lägre luftlagrens temperatur,
ända till dess att den genom temperaturstegringen förorsakade
ökningen i värmestrålningen återställt jämnvikten mellan in- och
utstrålning. Men härtill kommer en annan omständighet, som
betydligt förstärker kolsyrans inverkan. Vattenångan har nämligen
alldeles samma märkvärdiga egenskap som kolsyran att vara
genomskinlig för solvärmet, men nästan ogenomskinlig för jordvärmet.
Emellertid kan vattenångan i och för sig ej åstadkomma någon
genomgripande klimatändring. Ty atmosfärens halt af vattenånga är
beroende af luftens temperatur; sjunker denna af någon orsak, t. ex.
genom värmeutstrålning, utfälles vattenångan delvis ur atmosfären,
så att dess skyddande inverkan försvagas, och då förorsakar den
ökade värmeutstrålningen en ny utfällning af vattenånga o. s. v.
Det är därför endast i trakter och under årstider, som redan af
naturen äro gynnade med ett varmt och fuktigt klimat, som
vattenångan ensam förmår spela rollen af drifhusfönster. Men i kalla 1

1 Svante Arrhbnius, lleber den Einfluss des atmosphärischen
Kohlensäure-gehalts auf die Temperatur der Erdoberflächc i Bihang till K. S. Vet.-Ak. Handl.
Bd. 22. Afd. I N:o 1, Stockholm 1896; Naturens värmehushållning i Nordisk
tidskrift 1896, sid. 121 och följ.; Les oscillations séculaires de la température à la
surface terrestre, Extrait de la revue générale des sciences du 15 mai 1899, Paris.
Att man icke behöfver antaga någon ändring i solstrålningens styrka för att
förklara temperaturändringarna på jorden, bevisas, såsom Arrhbnius påpekar, också
däraf, att temperaturen på planeten Mars sannolikt är minst lika hög som på
jorden, oaktadt Mars på grund af sitt större afstånd från solen ej mottager mer
än 42 procent solvärme i jämförelse med jorden. Icke desto mindre smälter snön
regelbundet hvarje sommar vid denna planets poler, hvilket, som bekant, icke äger
rum på vår planet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free