- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 19 (1899) /
368

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varma hafven. Däremot finnas andra trakter af jorden, hvarest
förhållandet är motsatt, i det att vinterhimmeln i regeln är mera klar,
under det mulen himmel och mycken dimma utmärka sommarens
väderlek. Så är i synnerhet fallet i polartrakterna, hvarest det kalla,
af smältande is fyllda hafvet synes vara orsaken till den myckna
dimman och molnigheten under högsommaren. Äter andra trakter
- af jordytan finnas, hvarest vinterhimmeln är nästan oafbrutet klar
och i följd däraf vinterkölden sträng, men äfven sommarhimmeln i
regeln är så molnfri, att solstrålningen räcker till att frambringa
sommarvärme. Så är förhållandet i det inre af de stora
kontinenterna, äfven norr om polcirkeln.

Fråga vi nu, hurudan molnmängdens årliga period varit i
polartrakterna under krittiden, då där rådde ett nästan tropiskt klimat,
så synes det sannolikast, att perioden var ungefär sådan, som för
närvarande i västra Europa, d. v. s. att himmeln under sommaren
var relativt molnfri och under vintern relativt mulen. Ty det lider
väl intet tvifvel, att polarländerna då omspolades af ett varmt,
fullkomligt isfritt haf, alldeles så som Pyreneiska halfön, Frankrike och
Brittiska öarna for närvarande. Vi kunna således med rätt stor
sannolikhet antaga, att kolsyrans välgörande klimatiska inverkan för
polartrakterna i utomordentligt hög grad ökas, så snart atmosfärens
kolsyrehalt blifvit tillräckligt stor att hindra polarhafvets isläggning
under vintern. Tänka vi oss, huru polarnatten skulle gestalta sig
på en ö, som likt Irland befunne sig midt i ett ljumt haf och under
en mestadels mulen himmel, så kunna vi ej tviûa därpå, att äfven
med atmosfärens nuvarande kolsyrehalt en dylik ö skulle få en rätt
hög vintertemperatur. Ja, till och med på Spetsbergen med dess
relativt klara vinterhimmel och delvis isfyllda haf är
vintertemperaturen för närvarande i följd af Golfströmmens inverkan högre än i
den Skandinaviska halföns norra köldcentrum. Finge den tänkta polarön
med omgifvande farvatten dessutom åtnjuta en sommarsol, som under
halfva året oafbrutet strålade från en relativt molnfri himmel, så
skulle där utan tvifvel uppstå en sommarvärme fullt jämförlig med
södra eller mellersta Europas. I betraktande af dessa
omständigheter tror jag, att krittidens varma polarklimat kan förklaras ur en
kolsyrehalt två till tre gånger så stor som den nuvarande, och att
miocentidens tempererade polarklimat med sin långsamt fortgående
försämring kan ha ägt rum vid en kolsyrehalt hos atmosfären,
som kanske ej var mycket större än den nuvarande, i det att
den afkylande inverkan af en långsamt fortgående minskning i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free