Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändighet, att stora fluktuationer i kapitaltillgången måste äga
rum, så att stundom öfverflöd, stundom brist uppstår i
kolsyremark-naden. Och funnes här icke en reservfond att tillgripa, så vore fara
värdt, att svåra kriser allt emellanåt uppstode, hvilka genom
öfverflöd eller brist på kolsyra och därmed på värme kunde bli
ödesdigra för allt lif på jorden. Denna reservfond ligger i världshafvets
kolsyreförråd. Hafsvattnet har nämligen förmåga att i stor mängd
magasinera kolsyra, vare sig såsom endast upplöst däri eller såsom
svagt kemiskt bunden i där upplösta bikarbonater.1 årrhexius
beräknar, att om sex delar kolsyra tillföras luften, gå fem däraf ned i
världshafvet och endast en stannar kvar. Chamberlin inför i
betraktelsen ännu en omständighet af stor betydelse, nämligen de
kalk-afsöndrande organismernas verksamhet.Om således atmosfären
under en period af ovanligt liflig vulkanisk verksamhet på jorden
får stor tillförsel af kolsyra, så magasineras det mesta däraf i
världshafvet dels omedelbart genom absorption, dels medelbart genom de
förvittringsprodukter, som floderna tillföra hafvet. Åf detta
magasinerade förråd utfälles efter hand en del i form af kolsyrad kalk,
men det öfriga återgifves småningom åt luften, särdeles om dess
kolsyrehalt minskas.
Grundorsaken till sekulära eller långperiodiska ändringar i
atmosfärens kolsyrehalt ligger i jordens fortgående afkylning, såsom
vi nu skola ådagalägga.
Vi ha redan i afdelningen 1. (sid. 356) uppvisat, att under den
uräldsta tiden, då hela jorden betäcktes af världshafvet, jordskorpan
krympte mer än den inre kärnan och i följd däraf en liflig
vulkanisk verksamhet ägde rum, ett tillstånd som fortfor troligen under
många millioner år och torde sammanfalla med den prekambriska,
den kambriska och början af den siluriska tiden, då ännu blott
obetydliga land höjt sig ur världshafvet. Vidare förklarade vi där,
huru småningom ett motsatt tillstånd inträdde, under hvilket kärnan
drog ihop sig relativt till skalet, så att på detta bildades veck och
skrynklor, hvilket blef början till de första större berg och fastland. *
1 Se häröfver Arrhenics, Naturens värmehushållning, Nordisk Tidskrift 1896,
sid. 129 — 130, T. G. Chambrrlin, anf. st. sid. 611 och följ.
* T. C. Chamberj.tn, anf. st. sid. 611—613. Enligt Chambbrlik är det
kolsyreförråd, som Onnes i hafvet såsom lösning och löst bunden kolsyra,
tillsamman aderton gånger så mycket som det atmosfären innehåller. Genom
kalkstens-afsöndrande organismers verksamhet blir enligt honom den löst bundna kolsyran
fri och kommer delvis atmosfären till godo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
