Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande på Golfströmmens och de varma sydvästliga vindarnes
inverkan. Det kan väl hända, att temperaturöfverskottet på Atlanten
från 20° till 60° n. br. då försvagade Golfströmmen så mycket, att
vintern ej var mildare än nu.
Betrakta vi nu också temperaturförhållandena för 9 100 år sedan,
så finna vi, att sommarhalfåret då var varmare än nu, nämligen från
polen till 75° n. br. omkring 3° C. och i Sverige mellan 2 och 1,3*
C., hvilket fullkomligt öfverensstämmer med det resultat, som
framgår ur Gunnar Anderssons ofvannämnda undersökning öfver hasselns
nordgräns i Sverige då och nu, samt de öfriga slutsatser, som
botanister och geologer dragit ur sina undersökningar. Då
temperaturöfverskottet i juni och juli uppgick till fulla 2° i mellersta Sverige
och södra Finland samt dessutom dagarna voro längre än nu, så
blir det fullt förklarligt, att sjönöten då kunde bära mogna frukter
i dessa trakters sjöar.
Hvad vintern beträffar, så kunna vi ej häller här draga några
slutsatser. Men det kan väl vara möjligt, att denna årstid i följd
af Golfströmmens inverkan då kan ha varit lika mild som nu och
kanske ännu mildare.
Ännu en slutsats af stort klimatiskt och geologiskt intresse kunna
vi draga ur vår kurva (bild 5) eller tabell öfver ändringen af
jordaxelns lutning mot ekliptikan. Vi ha nämligen redan anmärkt, att
ett tidsskede med varma somrar borde ha ägt rum för 48 000 år
sedan. Då nu emellertid vårt lands växtpaleontologer icke under
kvartärtiden upptäckt mer än ett enda utprägladt tidsskede med
rikare och mera sydländsk flora än nu, nämligen det som inträffade
för 9 000 år sedan, så måste vi antaga att för 48 000 år sedan den
landis, som betäckte Sverige under istiden, ännu icke hunnit
bortsmälta fullständigt, eller åtminstone så nyligen afsmält, att någon
rikare flora ännu icke hunnit invandra. Istidens slut kan alltså icke
ligga längre från vår tid än omkring 50 000 Möjligen kunde
den vara oss närmare, men det synes alls icke osannolikt, att den
ovanligt starka solstrålning, som enligt Stockweijj formel måste ha
inträffat för 48 000 år sedan, kraftigt bidragit till landisens
bort-smältande och således gjort slut på istiden.
Den här afhandlade periodiska klimatväxlingen kan, så vidt jag
inser, icke ha förorsakat någon nämnvärd ändring i nederbörden.
Den mera fuktiga och nederbördsrika tid med milda vintrar, hvilken
enligt de fleste växtgeografers åsikt skulle ha föranledt Ilex-florans
invandring till Skandinaviens västkust, kan således ej förklaras härur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
