Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Om växt- och djurlämningarna i Andrées polarboj.
Af O. Lagerheim.
När Andrées polarboj af några norska fångstmän d. 11
september 1899 anträffades uppkastad på norra stranden af Kung Karls
land, befanns dess mässingsrör utom grusoch sand innehålla några
hinnartade bildningar, som särskildt tillvaratogos, då den möjligheten
förelåg, att dessa utgjorde rester af ett skriftligt meddelande från
ballongfararna. När bojen öppnades i Stockholm d. 2 oktober,
framkastade prof. Nathorst den förmodan, att dessa bildningar icke voro
något annat än bitar af hafsalger. För att närmare taga reda på huru
härmed förhölle sig, erhöll jag af professorerna Nathorst,
Nordenskiöld och Retzius i uppdrag att utföra en mikroskopisk
undersökning af dessa och andra vegetabiliska föremål, som till äfventyrs
kunde finnas i eller på polarbojen. Denna undersökning är nu
af-slutad; resultatet af densamma framgår af föreliggande meddelande.
Förteckningen på de funna växterna skulle blifvit mycket
ofullständigare, om jag icke haft tillfälle att erhålla hjälp af flera
framstående specialister. Sålunda har lektor H. W. Arnell godhetsfullt
bestämt mossorna, professor P. T. Cleve dialomaceerna och
docenten L. Kolderup Rosenvinge en Poly Docenten H.
Wallen-gren har bestämt protozoen. Till alla dessa herrar ber jag att
härmed få framföra min uppriktiga tacksamhet. För åtskilliga
värdefulla upplysningar om naturförhållandena på Kung Karls land står
jag dessutom i tacksamhetsskuld till fil. kand. H. Hesselman, hvilken
deltog i prof. Nathorsts expedition till Spetsbergen och Kung Karls
land 1898.
Först och främst torde böra nämnas, att icke det minsta spår
af papper kunde påvisas. Visserligen anträffade jag tvenne helt små
fibrer, den ena tillhörande ett löfträd, den andra ett barrträd, men
dessa kunna icke anses vara rester af godt papper, ty behandlade
med olika reagens visade de en stark vedreaktion (kloranilin -f HC1
= gulfärgning; karbolsyra + KC103 4-HC1 = blåfärgning; floroglucin
4- HC1 = rödfärgning; resorcin 4* HG1 = violettfärgning). Dylika
reaktioner visa endast sämre papperssorter, såsom omslagspapper och
tidningspapper. Jag har varit i tillfälle att raikrokemiskt undersöka det
papper, som Andrée använde till sina bojdepescher, och funnit, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
