- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 19 (1899) /
430

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klorofÿoeer.

1. Spongomorpha sp.

Flera små fragment, sterila. Att döma af dc långa ändcellerna och
kroma-toforens utseende hör denn aalg till släktet Spongomorpha ( Kjbllm.),

som är representeradt i Ishafvet af flera former, som ännu tarfva en närmare
uu-dersökning.

2. Hormiscia implexa (Kütz.) Toni.

Tillsamman med Schizonema, fruktiticerande. Från Ishafvet endast
upp-gifven för Hvita hafvet. Grönland och Norska ishafskusten. Arten förekommer i
litoralregionen eller öfre delen af den sublitorala regionen och fruktiöcerar vid
Grönlands kust under mars—juli och september och vid Finmarkens kust från
midten af juni till början af augusti.

3. Hormiscia sp. 7

Såsom i inledningen nämndes, lyckades jag endast pa ett helt litet ställe af
bojens yttre sida, på en af de största korkskifvorna, anträffa spår af vegetation,
som uteslutande utgjordes af en üormwcia-liknande alg. Vid den mikroskopiska
undersökning, som omedelbart företogs, iakttog jag visserligen, att trådarna voro
åtminstone till största delen döda, ehuru cellinnehallet var endast högst
obetydligt förändradt, men i den förmodan, att jag hade en aërobiotisk alg framför mig,
antog jag, att där skulle finnas en del lefvande trådar, som skulle kunna bringas
till vidare utveckling genom kultur i en lämplig näringsvätska. Det är nämligen
bekant, att dessa aerobiotiska alger äga förmåga att lång tid motstå intorkuing,1 * *
ett faktum, som jag upprepade gånger haft tillfälle att kunna konstatera. Kunde
det bevisas, att denna alg var en aërobiotisk klorofyce, som kommit till utveckling
på bojens korkbeklädnad, så kunde man häraf draga den slutsatsen, att bojen
tämligen länge legat på land. I arktiska såväl som i sydligare trakter erhålla
småningom föremål, som icke alltför hastigt sönderdelas och som icke befinna
sig på alltför torra lokaler, ett i början glest öfverdrag af åtskilliga luftalger,
hörande till klorofyceernas och mvxofyceernas afdelningar. Såsom exempel härpå
kan nämnas, att på de samojediska afgudar af trä och på kraniernå af åt dessa
offrade renar, som Nordenskiöld* hemförde från Wajgatsch, fanns en riklig
vegetation af luftalgcr.* På gamla ben af isbjörn och säl, som af Jackson-Harms*
woRTH-expeditionens botanist mr. Fisher hemförts från Frans Josefs land, fann
Borge4 icke mindre än 7 luftalger. Detsamma är förhållandet på Grönland, där
Holst4 (vid A vigai t) pä gammalt trä och Hartz* (vid Hekla Havn och
Kobber-pynten) pä gamla sälbeu anträffade en luf talgvegetation. På gamla ben frän
Spetsbergens västkust, som en af dcltagarne i Wellmanks första polarexpedition

1 Jämf. G. Scuröder, Ueber die Austrocknungsfähigkeit der Pflanzen, Arb. d.
botan. Instit. z. Tübingen, Bd. II (1886).

* A. E. Nordenskiöld, Vegas färd kring Asien och Europa, Bd. I, sid. 90-

* Jämf V. Wittrock et O. Nordstedt, Algæ aqus dulcis exsiccatæ, Fase. 9,
no. 448, 450.

4 O- Bor«k, Stisswasseralgen von Franz Josephs-Land, gesammelt von der
Jackson-Harmsworth’schen Expedition, sid. 762i 766, 757—769, öfvers. af K. Sv. Vet.-Akad.
Förh. (1899).

4 Wittr. et Nordst. 1. c. no. 460.

* Jämf. F. Boroksen, Ferskvandsalger fra Ostgrenland, sid. 36, 37, Meddel, om
Grönland, H. 18 (1896).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free