Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bojen blifvit befriad från sitt segelduksomhölje medelst en steriliserad lancett
af-skuros från densamma och lades i en steriliserad täckt skål med omsorgsfullt
steriliserad Knops närlösning, utvecklade sig så småningom tre luftalger, nämligen
PleurococcUs vulgaris NÄ o. (eller en närstående form), Stichococcus NÅo.
och Botrydiop8i8 arrhiza Bokzi. Den algvegetation, som på detta sätt uppstått,
är dock för närvarande (d. 6 dec. 1899) ännu så obetydlig, att dess närvaro
endast med mikroskopets tillhjälp kan påvisas. Resultatet af kulturförsöket visar,
att bojen någon tid måste ha legat på land, för hvilket möjligen äfven närvaron
af den ofvannämnda spindeläggsamlingen, som hittades mellan tvenne
korkskif-vor, talar.
Kan algen ha varit en hafsalg, som utvecklat sig af sporer, hvilka fäst sig
vid bojens korkbeklädnad? Vore detta fallet, skulle algen kunna bestämmas till
den smala, långcelliga form af Hormiscia implexa, som t. ex. förekommer i
litoralre-gionen vid Grönlands kust,1 »præcipue ad ostium rivulorum*. Att algen uppstått
ur sporer, som fäst sig på bojen, då den varit på en sydligare latitud, vore
möjligt, ty att en dylik främmande, sydlig algvegetation kan uppstå i högarktiska
trakter, har t. ex. Kjbllman* visat. Han iakttog nämligen, att ett af de fartyg,
som öfverförde den svenska expeditionen 1872 till Spetsbergen, någon tid efter
expeditionens ankomst dit i och under vattengången blef rikt bevuxet med en
småväxt Enteromoipha compressa, hvilken antagligen uppkommit ur sporer, som
fäst sig vid fartyget i sydligare trakter vid Sveriges eller Norges kust. Om detta
vore fallet med Hormiscian på bojen, så hade den säkerligen bildat en grön
krans i bojens vattenlinje och icke, såsom fallet var, endast förekommit på ett
enda, några kvadratmillimeter stort omrade. Några vidfästningsorgau kunde
emellertid ej upptäckas. Omöjligt är det icke, att bojen, medau den ännu hade sitt
öfverdrag af oljefärg i behåll, varit försedd med en dylik grön algkrans, som då
skulle ha försvunnit på samma gång som oljefärgen, på hvilken den växte. Ett
1 kv.-cm. stort stycke af färglagret fanns Mand gruset i mässingsröret, och det
kan ju hända, att den därstädes funna H implexa ursprungligen växt på
bojens färgbetäckning. Är detta verkligen fallet, har bojen sannolikt någon tid
varit på en sydligare breddgrad. På vetenskapens nuvarande ståndpunkt är det
emellertid dess värre omöjligt att närmare bestämma den liknande algen,
sa att jag maste lämna oafgjordt, om det är en hafsalg eller en sötvattensalg, och
till följd häraf afstå från att försöka förklara, hvarifrån den kommit.
4. Chlorocgstis Cohnii (Wright) Reinh.?
Ett fruktiliccrandc individ. Bestämningen osäker. Arten är i Ishafvet endast
funnen vid Grönlands västkust, där den fruktiticerar i juli och augusti.
5. Ch. inclusa (Kjellm.) Toni.
I bålen af Phyllophora interrupta. Förekommer endofytiskt i bålen af flera
florideer i alla delar af Ishafvet, utom i den amerikanska delen, där arten ännu ej
är funnen.
Det förtjänar att omnämnas, att kromatoforerna i de i bojen funna
kloro-fvceerna voro särdeles väl bibehållna, särskildt hvad beträffar färgen.
1 Jämf. L. K- Rosenvixgk, Grönl. Havalg., sid. 936.
Norra Ish. algfl , sid. 74: jfr äfven N. Hahtz, Fanerogamer og Karkryptogamer
fra Nordost-Gronland etc., sid. 387, Meddel- om Gronl. H. 18 (1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
