Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga en centralt belägen, något ljusare och finare granulerad kropp, tvifvelsutan
den’ rundade nucleus — tyder på, att, åtminstone så länge dessa djur befunnit
sig i bojen, densamma ej varit utsatt för en ofta upprepad intorkning och
vatten-dränkning, ty i så fall skulle väl sannolikt plasmat ej så väl hafva bevarats; man
borde dessutom hafva funnit en del tomma skal, från hvilka plasmat utsköljts.
Vidare synes mig, då så pass ömtåliga djur kunnat bevaras, det inre af bojen
hafva varit väl skyddadt och innehållet ej genom vågskvalpet gnidits mot
hvart-annat. Någon bestämd årstid för acineternas utveckling känner man ej. De
föröka sig sannolikt, åtminstone under vårt klimat, hela året om. Vid inträdande
ogynnsamma yttre förhållanden äga de liksom de ciliata infusorierna och öfriga
protozoer förmåga att encystera sig. Det är väl mycket troligt, att de på så sätt
öfvervintra i vattensamlingar, som bottenfrysa, och i strandregionen under de
arktiska trakternas vinterköld.1 Hafva sålunda, hvilket väl torde vara det sannolika,
acineterna, i det stadium de nu äro, befunnit sig på algen, då den inkom i bojen,
synes det mig vara antagligast, att algen inkommit dit under den varmare tiden.
Acineta tuberosa är sannolikt kosmopolit. Det är dessutom en ganska allmänt
förekommande art, som tyvärr för bedömandet af de spörsmål, som äro
sammanknippade med den AND&És’ska flytbojen, ej just är ägnad att lämna någon
ledning. »
Af förestående uppräkning framgår, att i polarbojen funnos
omkring 65, åtminstone till släktet bestämbara växtformer jämte ett
mindre antal djur. Kunna af dessas närvaro i och på bojen några
slutsatser dragas angående läget af det ställe, där den föll ned och
angående den tid den legat uppkastad på land? För att kunna
be-svara dessa frågor är det tydligen af största vikt att vata, om de i
bojen funna organismerna åtminstone till någon större del härstamma
från närheten af det ställe, där bojen föll ned, och om de
organismer, som till äfventyrs funnos i bojen medan den ännu dref omkring
på hafvet eller rullade fram och tillbaka vid stranden af Kung Karls
land, efter det den blifvit uppkastad på land, fortfarande
kvarstan-nat eller på ett eller annat sätt blifvit ersatta med andra. Natur-
1 Det torde emellertid böra anmärkas, att de båda alger (Dc«marc»tia
och Polysiphonia arctica), på hvilka djuret var fästadt, äro djupvattensformer, som
ej äro utsatta för infrysning. Samma Acineta fanns äfven på exemplar af den förra
algen, upptagen från ett djup af 8 famnar d. 5 aug. 1898 vid Svenska förlandets
kust af 1898 års svenska polarexpedition. Det är alltså alls icke nödvändigt, att
djuret encysterar sig för att undgå infrysning, och då skillnaden i vattnets temperatur
under sommaren och vintern säkerligen icke är mer än ett par grader, synes det mig
tvifvelaktigt, att denna kan influera på Acineta» utveckling i den riktning, att den
encysterar sig om vintern. För öfrigt äro de båda algerna icke i ett sådant
utvecklingsstadium, som skulle angifva, att de äro sommarformer. De sparsamma, föga
utvecklade håren hos ett par bitar af Desmarestia tyda på en vårform ; de flesta bitarna
saknade alldeles hår liksom vinterformen af denna alg. Jag kan därför icke af
utseende draga den säkra slutsatsen, att algerna i fråga inkommit i bojen under
sommaren (G. Laoeuheim).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
