Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rio de Oro», utan i mynningen af Seget-el-Hamra söder om Kap Juby. Hannos
första resa från Kerne har Fibcher för första gången riktigt förklarat; man måste
antaga att Hanno farit uppför Seget-el-Hamra, där funnit en sjö, genom denna
kommit till en annan flod och sedan återvändt samma väg. Sjön torde varit
Gerar Isig, ett med Seget-el-Hamra i förbindelse stående träsk eller sjöbäcken;
den andra floden torde varit den västerifrån inmynnande Chott. Äfven öfriga
uppgifter rörande Hannos resa öfverensstämma ej med de af Kan och Fischer
vunna resultaten.
Vid behandlingen af de romerska geograferna anföres (sid. 26) Pomponius
Mela och hans beskrifning af Nordens öar; »På andra sidan Albis (Elbe) finnes
en stor vik, sinus Codanus, som är alldeles full af stora och små öar. Därför
att hafvet omfattas af strändernas sköte, ligger det ingenstädes öppet, ej häller
liknar det ett haf, utan då det öfverallt flyter fram emellan och ofta öfversvämmar
(stränderna), kringsprides det i form af åt olika håll flytande strömmar. Där det
träffar stränderna framflyter det, sammanträngdt af de ej långt från hvarandra
liggande öarna, jämnbredt och trångt och likt ett sund, och kröker sig därefter i
en lång böjning.» Förf. anser det »själfklart att beskrifningen blott kan passa in
på Östersjön, som i sin sydvästra del är så rik på öar och sund». Det är
emellertid svårt. att förstå, huru Mela om de milsbreda Bälten och om sunden
mellan de danska öarna kunnat lämna den besynnerliga uppgiften, att hafvet där
»ofta öfversvämmar stränderna och sedan kringsprides i form af åt olika håll
flytande strömmar». Hänförd till de danska öarna synes denna beskrifning vara
alldeles meningslös; däremot är den fullkomligt träffande, om, som jag förut
antagit (Die älteste geographische Kenntnis von Skandinavien, Eranos 1898),
den romerske geografen med sin beskrifning afsett de Nordfrisiska öarna vid
Schleswig-Holsteins västkust. Dessas låga stränder och »Watt», d. v. s.
kust-hafvet mellan öarna och fastlandet, torrläggas alldeles vid ebb för att vid flodtid
tvenne gånger om dygnet ånyo öfversvämmas af hafvet. 1 båda fallen kan man
med Pomponius Mela fullt riktigt påstå, att vattnet »kringsprides i form af åt
olika håll flytande strömmar». Med »sinus Codanus» torde Mela ha menat,
icke Östersjön, utan sydöstligaste bukten af Nordsjön.
Förf. öfvergår därefter till Plinius och framhåller fullt riktigt, att denne
först bland alla forntidens geografer fäst afseende vid länders och städers
folkmängd. Detta är synnerligen anmärkningsvärdt, och orsaken härtill kunde äfven
lämpligen angifvits. I ett arbete om Plinii geografiska källor 1890 har O. Cuntz
uppvisat, att Plinius begagnat en officiell statistik, som var hämtad ur en
framställning af kejsar Augustus. Denne fullbordade nämligen Agrippas
»commen-tarii» och författade därvid själf Spaniens, Italiens, Illyriens och måhända äfven
de öfriga europeiska ländernas statistik. Beträffande Norden har Plinius
sväf-vande uppgifter; bland öarna norr om Britannien uppräknas Scandia, Dumna,
Bergi »och den största af alla, Nerigon, från hvilken man seglar till Thule ». Förf.
hyser den åsikten att »i Nerigon möta vi första gången Norges namn» (sid. 28).
hvilken mening jag ej kan dela. Ifrågavarande uppgift är en reminiscens fran
Pytheas reseberättelse, men då — som förf. själf anser (sid. 15) — det af Pytheas
upptäckta landet Thule just var västkusten af Norge mellan 64° 30’ och 65° 30’ n. lat.,
är det ju osannolikt, att i »Nerigon», öf verf artsorten till Thule, skulle dölja sig
Norges namn. Vanligen anses Nerigon ha varit hufvudön af Shetlandsöarna (d.
v. s. Mainland), hvarifrån sannolikt fanns en mycket gammal sjöförbindelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
