Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den »för öfrigt stöder sig på historiska sägner om irländska eremiter ute på
öarna väster om Irland». Däremot kan nämnas, att Ruas anser legenden vara
en ren munkdikt och lika litet som Robinson eller Gulliver har någon historisk
rot. De Gobjr har på 8:de orientalistkongressen i Stockholm 1889 hänvisat på
S. Brandans-sagans orientaliska ursprung och på Sindbads resor såsom förebild
eller källa.
Efter redogörelsen för de medeltida upptäcktsfärderna öfvergår förf. till de
medeltida kartorna, de geografiska författarne och den mat.-fvsiska geografien
under samma tid (sid. 144 ff.) Den som först uppvisade, att de medeltida
sjökartorna voro gjorda efter olika skala i Medelhafvets olika delar och vid Europas
västkust, var H. Wagner 1895, icke, som förf. uppger (sid. 146, not 5), hans
lärjunge Stboeb, hvars värdefulla undersökningar utkommo i Göttingen 1896.
Den bekanta katalanska världskartan 1375, som med skäl kan betecknas såsom
»prototyp för alla öfriga loxodromiska världskartor» (sid. 149), har likväl icke.
som förf. tror, blifvit utarbetad »på uppdrag af Karl V i Frankrike» (sid. 149).
Den förfärdigades nämligen af den s. k. »kom pass juden» Jafuda Crebques och
ägdes sedermera af konung Johan I af Aragonien, hvilken förvarade kartbilden i
sitt palats i Barcelona. Men år 1381 sände konung Johan sin världskarta såsom
skänk åt franske konungen Kael V och köpte sedan af Jafdda. en annan
världskarta för den betydliga summan af 68 libras. Hvad de medeltida
projektions-sätten beträffar är det knappast riktigt att kalla den projektion, som af Dominus
Nicolaus Gebmanus (kallad Nicolaus Donis) användes i hans Ptolemieusedition
1482, för »en ny projektion» (sid. 152), ty samma trapezformiga projektion finnes
redan — som’ F. R. v. Wieser uppvisat (Peterm. Mitteil. 1893, sid. 273) —
i Ptolemæuscodexen nr. 1401 i Paris’ Nationalbibliotek, hvilken codex härstammar
från 14:de århundradet. Benämningen Donis’ projektion är sålunda i själfva
verket föga träffande. Martin Behaim vistades 1490—1493 i Nürnberg och
utarbetade där sin bekanta stora glob; han dog 1507 (icke 1506, sid. 161). Hvarken
Pbubbach ej häller Regiomontanus har uppfunnit jakobsstafven (jmfr. sid. 163),
utan detta instrument har först beskrifvits af Lbvi Ben Gerson (1287—1344),
som äfven sannolikt är dess uppfinnare; däremot har Rrgiomontanus först
an-vändt instrumentet för astronomiska observationer.
Fjärde perioden eller de stora upptäckternas tid (1492—1600) inledes med
Columbus och upptäckten af Amerika. Här kunde man väntat en synnerligen
noggrann och omsorgsfull framställning, särskildt med hänsyn till den omfattande,
intressanta och på nya uppslag rikhaltiga Columbuslitteratur, som publicerats
1892 med anledning af 500års-jubiléet af Amerikas upptäckande. I stället torde
detta kapitel minst motsvara anspråken på tillgodoseendet af de nyaste
forskningsresultaten. Förf. tycks hufvudsakligen ha byggt på Hamrissb, och endast i
mindre grad på nyare arbeten af Ruge, Kretschmer m. fl. En så framstående kännare
af Amerikas upptäcktshistoria som K. Hæbler anföres icke; äfven synes det
stora italienska Columbusverket Raccolta di Documenti etc. (6 delar i 14 band,
Rom 1892—1894) icke blifvit användt af förf., ehuru detta verks hufvudinnehåll
och förnämsta resultat återgifvits af Prof. S. Ruge i en längre uppsats »Das
italienische Columbuswerk» i Petermanns Mitteil. 1895. Jag kan icke här i detalj
granska förf:s framställning, utan vill endast göra några strödda anmärkningar,
afsedda att ge uttryck åt en annan uppfattning än författarens. Att Columbus
var genuesare är säkert, men ovisst är, om han var född i staden Genua (som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
