Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma skall det ock för kommande generationer bli möjligt att följa
härstädes timande förändringar.
I samband med nu omtalade kartarbete har en hel serie naturhisto*
riska och fysiskt geografiska undersökningar påbörjats eller planlagts. Som
förut nämnts, var det isynnerhet önskan att lära känna de svenska
glacie-rerna, som föranledde doc. H. att begynna sina arbeten här uppe.
Erfarenheten har visat, att valet af område var synnerligen lämpligt, ty
här-inom finnas c. 100 glacierer, somliga af betydande storlek. Omkring
lialfva antalet af dessa finnes ej omtaladt i någon skrift eller ens antydt
på någon karta, ehuru några ha t. o. m. en half svensk mils längd.
Utom topografisk kartläggning af glaciererna göras anteckningar öfver
deras utseende, moräner, struktur etc. Därjämte har äfven, på ett antal
sår-skildt utvalda, kvantitativa mätningar utförts, rörelsehastigheten studerats,
såväl inom firnområdet som inom själfva glacieren. Vidare ha iakttagelser
öfver snömängd och afsmällningshastighet påbörjats, afsedda att fortsättas
under ett antal år.
Då kännedomen om de meteorologiska förhållandena är af
grundläggande betydelse vid glacierstudier, hafva sådana iakttagelser af H.
anordnats på lämpliga punkter inom området, Bland da preliminära resultat,
som redan föreligga, skola tvenne här anföras, hvilka med full klarhet
ådagalägga vikten af dessa forskningar, ej blott med- hänsyn till nu
ifrågavarande område, utan öfver hufvud taget för förstående af hydrografien inom
hela norra delen af vårt land. Ått denna står i närmaste samband med
ett stort antal såväl teoretiska som praktiska frågor, behöfver ej här
sär-skildt utvecklas.
Sommaren 1899 uppsatte Hambkro på skilda ställen inom sitt
arbetsfält i Kvickjocksfjällen trenne för ändamålet särskildt konstruerade
neder-bördsmätare och erfor sålunda att nederbörden under tiden den 9 juli—18
augusti 1899 utgjorde:
på toppen af Tjävra ............................... 2 039 m. ö. h. 252 mm.
i firnregionen af en närliggande glacier ..... c. 1 500 ui. ö. h. 284 *
vid nämnda glaciers nedre ände................... » 1 000 m. ö. h. 159 »
i Kvickjock däremot ............................. » 300 ni. ö. h. 81 *
Det framgår häraf, att på ett afstånd af endast 25 km. till tre
och en half gång så stor nederbörd fallit i högfjällen som på låglandet
nedanför. Det kan ej nekas, att detta resultat inbjuder till fortsatta
undersökningar. I ett till Meteorologiska centralanstaltens chef, prof.
Rubkn-son, inläinnadt förslag har också doc. H. framhållit önskvärdheten af att
medelst sjålfregistrerande instrument åvägabringa fullständiga
iakttagelse-serier. Här föreligger otvifvelaktigt ett statsintresse, ty möjligheten att fulh
rationelt tillgodogöra sig de norrländska flodernas krafttillgångar
sammanhänger på det allra närmaste med verklig kännedom af deras källområden.
Hambkro har ock påbörjat mätningar af vattenmängden i de inom
arbetsfältet befintliga älfvarne. Två års observationer öfver Rapaätno, som
drfi-nerar 6,5 kvadratmil af detsamma, har gifvit det resultat, att en nederbörd
af omkring 1 800 mm. pr år bortrunnit. Häraf kan slutas, att nederbörden
inom denna högfjällstrakt är högst betydligt större än på någon annan plats i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
