Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
etnografisk utställning», i ändamål att fä en öfverblick af det etnografiska
material, som kunde finnas inom landet och på detta sätt gifva impuls åt
upprättandet af ett etnografiskt museum. 1 denna utställning, som varade
från den 3 febr. 1878 till den 1 okt. 1879, deltogo såväl Naturhistoriska
riksmuseum, som K. Vitterhets-, historie- och antikvitets-akademien med hela
sitt elnogratiska material och dessutom en mängd andra offentliga samlingar
och enskilda personer från alla delar af landet. Ledningen af denna
utställning var anförtrodd åt d:r Hjalmar Stolpe. De förhoppningar man
hyst på en lycklig lösning af museifrågan, gingo ej i uppfyllelse, och allt
förblef efter utställningens slut vid det gamla.
År 1883 sökte och erhöll d:r Hj. Stolpe tillstånd att såsom
etnograf medfölja fregatten Vanadis expedition omkring jorden (1883—1885)
och understöddes därvid kraftigt af detta sällskap genom tilldelandet af
vegastipendiet för två år. Resultatet af Stolpes samlarearbete bief en
samling på öfver 7 500 nummer, eller långt mer än dubbelt så mycket,
som vid den tiden fanns i Riksmuseets ägo (dess numerär uppgifves d. 13
jan. 1891 i af intendenten undertecknad handling till 2 846 nummer,
hvartill komma några då ännu ej katalogiserade samlingar), och detta nya
material var under större delen af 1886 utställdt i arffurstens palats.
Då ej häller detta betydande tillskott till statssamlingarna medförde någon
förbättring i museets ställning, togs år 1889 ett nytt initiativ inom detta
sällskap, i det förslag väcktes att göra en utredning af de åtgärder, som
borde vidtagas för att lyfta upp de etnografiska samlingarna ur deras
dåvarande, i vetenskapligt hänseende mindre tillfredsställande läge, och främja
upprättandet af ett själfständigt etnografiskt museum. En komité bildades
med hr C. Fr. Wærn som ordförande och hrr Auo. Fries, Hans
Hil-DEBRAND, AXEL KEY, OSCAR MONTELIUS och GUSTAF RETZIU8 såsom
öfriga medlemmar. Denna komité utarbetade ett fullständigt förslag (dat.
17 maj 1890) till stat för museet, upptagande lön för en föreståndare och
en amanuens, samt öfriga driftkostnader. Det kan förtjäna anföras att i
detta komité-utlåtande äfven frarnhålles lämpligheten af att vid
upprättandet af ett själfständigt etnografiskt museum, därmed också införlifva den
nu till Nationalmuseets konstafdelning hörande egyptologiska samlingen,
hvilken, sammanställd med de rikhaltiga afrikanska samlingarna, skulle
bilda en synnerligen upplysande inledning till dessa och gifva nyckeln till
förklaringen af en mängd företeelser på den moderna afrikanska
etnografiens område.
Sällskapet ingick på grund af komiterades utredning till K. Maj:t med
underdånig anhållan om vidtagande af de däri föreslagna åtgärder för
upprättande af ett själfständigt etnografiskt museum. Såväl K. Vitterhets-,
historie- och antikvitets-akademien, som K. Vetenskapsakademien, på remiss
hörda öfver detta ärende, tillstyrkte på det liiligaste bifall till den af
Sällskapet gjorda underdåniga framställningen, hvilken dock ej kunde under
dåvarande förhållanden till någon K. Maj:ts åtgärd föranleda.
Ar 1896, den 11 nov. anhöll K. Vetenskapsakademien hos K. Maj:t
om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition »om inrättande vid
Naturhistoriska riksmuseum af en ordinarie intendentsplats i etnografi, med samma
löneförmåner som för museets öfriga intendenter, samt med skyldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
