Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Sydpolarforskningens nuvarande ställning och mål. Af Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var oviss t. o. m. om öns existens. Man lyckades emellertid
återfinna den och bestämma dess läge, men det var omöjligt att
företaga en landning; dock kunde det utrönas att den bestod af
en nästan fullständigt ishöljd vulkankrater. Därifrån afgick man
i slutet af november, alltså vid sommarens början, mot öster och
söder, hvarvid drifisens gräns snart nåddes. Längs denna
fortsattes färden öfver 3 000 km., tills man nådde den sydligaste
punkten vid 64° 14’ s. br., 54° 31’ ö. l., blott 100 sjömil från
Enderby Land. Härifrån gick färden åter mot norr, för att hvad
det antarktiska gebitet angår afslutas i Kerguelen Land.
Jag beklagar att här icke kunna lemna en närmare öfversikt
af denna färds ytterst intressanta resultat. Hittills hade man, utan
att egentligen ha några bestämda skäl därtill, i allmänhet ansett
att Sydishafvet blef allt grundare ju närmare man kom den
förmodade kontinenten, och att det i hvarje fall ingenstädes var
särdeles djupt. S. om 55:te breddgraden har nu »Valdivia» utfört ej
mindre än 21 lodningar, af hvilka blott 3 visa mindre djup än
4 000 meter, medan hafvet på 12 ställen befunnits djupare än 1/2
nymil, på ett ställe 5 733 m. Hela detta område hör alltså till
de djupaste af liknande utsträckning man känner på jorden – ett
i sanning värdefullt bidrag till vår kännedom om jordens geografi.
Vidare gjordes så ofta som möjligt skrapningar och håfningar för
att lära känna organismerna ej blott på bottnen och i ytan utan
äfven i alla mellanliggande lager. I detta hänseende bekräftades
hvad man hittills gissat, nämligen att djur- och växtlifvet här är
otroligt rikt, och CHUNS åsikt, att det beror just på den rika
diatomacéfloran vid hafsytan, hvilka former dessutom när de dö och
sjunka ej så fort sönderdelas i de kalla hafven, att djurlifvet i
de djupa lagren här kan vara så mycket rikare än i tropikerna,
är för hela vår uppfattning af lifsvillkoren i de stora oceandjupen
af största betydelse.
I hvarje fall äga vi nu en med moderna hjälpmedel utförd
undersökning af detta områdes hydrografi och biologi. Men
expeditionens begränsning ligger däri, att den ej nalkats något af
sydpolarländerna med undantag af den lilla Bouvet-ön, och således ej
kunde göra något af de arbeten som behöfva utföras till lands,
samt vidare däri, att den ej var rustad för isnavigering och därför
måste vända om redan 2 1/2 breddgrader norr om polcirkeln. För
en blifvande verklig sydpolarexpedition återstår följaktligen ännu i
denna trakt mycket att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
