Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Våra förfäders kranieform. Crania suecica antiqua. Af Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppenbarligen utgöra en äldre graftyp än hällkistorna, härstamma de
äldsta lämningarna af Sveriges stenålders-folk. I de stora
hällkistorna, som tydligen härröra från stenålderns senare skeden, från
öfvergångstiden till bronsåldern och från denna ålders första
perioder, hafva äfven åtskilliga kranier kunnat tillvaratagas. Under
vår bronsålders öfriga perioder härskade likbränningsskicket, på
grund hvaraf inga kranier kunnat erhållas från dessa perioden
Under hela järnåldern var likbränning i bruk vid sidan af
begrafning af obrända lik; från järnåldern hafva på grund häraf
åtskilliga kranier kunnat tillvaratagas, men, egendomligt nog, nästan
uteslutande på Gotland och Öland.
-
Alltsedan år 1863, då jag, såsom ofvan är nämndt, hade
tillfälle att deltaga i den undersökning som ägde rum i tvenne
gånggrifter i Västergötland, har det varit min afsikt att söka gifva en
närmare utredning af de svenska fornkraniernas former och
rasegenskaperna hos vårt lands forna bebyggare. Det antal kranier,
som kunde tillvaratagas i de år 1863 uppgräfda gånggrifterna,
jämte de fåtaliga af N. G. Bruzelius år 1859 funna kranierna
kunde dock icke gärna anses utgöra ett tillräckligt material härför.
År 1872 erhöll jag tillstånd att gemensamt med Oscar Montelius
undersöka en gånggrift vid Karleby i Västergötland. Därvid
erhöllos 4 dolikocefala och 1 utprägladt brakycefalt kranium.
År 1874 bereddes oss tillfälle att i samma trakt utgräfva
ännu en gånggrift äfvensom tvenne hällkistor, af hvilka sistnämnda
den ena befanns härröra från stenåldern, den andra från
öfvergångstiden till bronsåldern. Af de i gånggriften funna kranierna
voro 10 i sådant skick, att längd- och breddmåtten kunde utrönas.
I den ena hällkistan, vid Backa i Värnhems socken, hittades flera
kranier, af hvilka två ännu finnas i behåll i sådant skick, att de
kunna undersökas och mätas. I den andra hällkistan, från Utbo-gården
nära Karleby, anträffades åtskilliga, visserligen mycket
skadade, kranier, af hvilka ännu återstår ett antal af 5, hvilkas form
kan bestämmas.
År 1894 begärde och erhöll jag ännu en gång tillstånd att
undersöka ett par gånggrifter vid Karleby, men därvid lyckades
det mig icke att finna annat än obetydliga fragment af kranier;
inga bestämbara sådana. Samma var förhållandet vid den undersökning
af en hällkista från stenåldern, i närheten af Borås, som
jag år 1894 fick uppdrag att utföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
