Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Den svenska expeditionen till nordöstra Grönland 1899. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där haft två vägar att välja på. Han kunde vandrat mot västerr
för att söka möta SVERDRUP eller PEARY, och då hade allt varit
godt och väl. Men han kunde också tagit kosan långs östra
kusten söderut, och då hade hans läge varit mera kritiskt, enär denna
kust icke regelbundet besökes af fångstfartyg. Det vore dessutom
osäkert, om han, med de fortskaffningsmedel, som stodo honom
till buds, skulle kunna nå danskarnes nordligaste koloni vid
Angmagsalik (Konung Oscars hamn).
Att man ej sökt honom på östra Grönland redan 1898, hade
möjligen ej så mycket att betyda, ty på denna villebrådsrika kust
kunde expeditionen uppehållit lifvet, ej blott ett, utan ett par, tre år.
Då det sålunda funnes en möjlighet, ej blott att ANDRËE och
hans följeslagare kommit till östra Grönland, utan äfven att de i
så fall ännu kunde vara vid lif, måste det anses af yttersta vikt,
att en expedition afginge dit för att efterspana dem. Mer än en
möjlighet var det ju visserligen icke, att de där kunde anträffas,
men det måste ju i alla fall för Sverige vara en hederssak att icke
lämna ens en möjlighet oförsökt. Vi skulle därjämte hafva den
tillfredsställelsen att för samtid och eftervärld kunna påvisa, att vi
hade gjort allt, som rimligtvis kunde göras, för att söka
bringa ANDRÉE och hans följeslagare undsättning.
Jag riktade därför den 9 februari 1899 ett upprop till
allmänheten att lämna bidrag till en expedition till östra Grönland. För
att för min del befrämja densamma, ställde jag Antarctic
kostnadsfritt till expeditionens förfogande, något som jag kunde göra,
sedan en af fjolårsexpeditionens mecenater, till hvilken denna
häftade i skuld, till förmån för det nya företaget efterskänkt sin
fordran. Jag påpekade dessutom i mitt upprop, att om expeditionen,
i likhet med föregående svenska polarfärder, åtföljdes af ett
tillräckligt antal naturforskare, så borde densamma, äfven om ANDRÉE
icke anträffades, i alla händelser återvända med så rika
vetenskapliga resultat, att de fullt upp motsvarade de på expeditionen
nedlagda kostnaderna.
Detta upprop stod intaget i Stockholmstidningarne den 10
februari, och redan inom en vecka hade grosshandlaren SETH KEMPE,
frih. A. E. NORDENSKIÖLD, GÖTEBORGS HÄNDELS- OCH SJÖFARTSTIDNING,
grosshandlaren ROBERT DICKSON, værkseier G. W. HAMMER i
Kristiania, studeranden ROBERT DICKSON, direktör GOTTFRID BEIJER,
brukspatron M. W. RHEDIN på Ellesbo samt grosshandlaren AUG. RÖHSS
tecknat sammanlagdt 36 860 kronor, ett talande bevis på det stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
