Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Den svenska expeditionen till nordöstra Grönland 1899. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från den dag jag utfärdade mitt upprop till den 20 maj,
då jag beräknade afgå härifrån, var endast 3 månader och 10
dagar, en mycket knapp tid för förberedelser till en så omfattande
expedition. Det var nämligen nödvändigt att för färden genom
Grönlandsisen i åtskilliga hänseenden förstärka Antarctic, och då
ishuden delvis behöfde ersättas med ny, måste greenhart
anskaffas från Skotland. Arbetena kunde naturligtvis ej börja, förrän
företaget i ekonomiskt hänseende var betryggadt, och de hvarandra
motsägande sibirietelegrammen vållade också stor osäkerhet. Ty
hade LALINS uppgifter bekräftats, så var ju expeditionen
öfverflödig och borde inställas, medan det å andra sidan var på yttersta
tiden att reparationsarbetena skulle börja. För att förhjälpa
mig ur dessa svårigheter, förklarade grosshandlaren KEMPE, att jag
för förberedelserna till expeditionen finge använda det af honom
skänkta bidraget, vare sig expeditionen blefve af eller ej. Och
tack vare den driftighet, som ingeniör BAYARD på Rosenvik,
hvilken åtagit sig Antarctics reparation, från första stund ådagalade,
blefvo arbetena utförda i god tid, till trots för den brist på folk,
som just då var rådande vid alla varf.
Det skulle föra mig alldeles för långt, om jag här skulle
uppräkna alla öfriga bevis på välvilja, som kommo expeditionen
till del; de skola för öfrigt i sinom tid på annat ställe omnämnas.
Jag har naturligtvis ej ett ögonblick uppfattat denna välvilja
annorlunda än såsom bevis på det intresse, hvarmed man omfattar allt,
som står i samband med ANDÉE. Men då den i alla fall kommit
mig till godo, måste jag äfven för min personliga del uttrycka
min stora tacksamhet därför.
Antarctics befäl och underbefäl hade alla deltagit i 1898 års
expedition. Befälhafvare på fartyget blef kapten NILS FORSBLAD,
som 1898 var förste styrman. Förste styrman, norrmannen H. J.
HASLUM, som i år gjorde sin tjugofemte resa till Ishafvet, var 1898
andre styrman, och nuvarande andre styrman, J. MENANDER, var
då matros. Öfvermaskinisten I. PETERSON och andre maskinisten
C. J. FLEMMING voro äfven desamma som 1898, och vi hade
dessutom samme duktige timmerman och samme förträfflige fångstman,
KULSETH, som då. Det var mig verkligen mycket kärt, att alla
dessa präktiga män, hvilkas duglighet jag kände, åter ville följa
mig på den nya färden mot norden.
Utom chefen, som hade de geologiska arbetena på sin lott,
deltogo fem naturforskare i expeditionen. Jägmästaren ELIS NILSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
