Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Den svenska expeditionen till nordöstra Grönland 1899. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om en tänkt linje från västra mynningen af Antarctics sund till
Polhems dal och vidare norr- och söderut i samma riktning, följa
till silursystemet hörande bildningar af röda, gråa och gröna
skiffrar, gula sandstenar, gråa och svarta kalkstenar m. m.
Huruvida äfven kambriska bildningar ingå i denna series undre del,
måste jag lämna därhän. Öster om silurbildningarna, ungefär öster
om en tänkt linje från Kap Weber till nära öster om Ruths ö
och vidare, kommer en mäktig serie devonisk sandsten (»old
red»), nederst öfvervägande grågrön, överst röd, i hvilken senare
jag fann Holoptychius nobilissimus och en ny Asterolepis (bestämda
af A. SMITH WOODWARD). Öster härom, vid kusten, komma
vulkaniska postdevoniska bergarter, diabas eller basalt, samt (troligen
äfvenledes yngre) graniter och syeniter, de senare ej olika
Kristiania-fjordens.
Ehuru de siluriska bergarterna på sina ställen, särskildt vid
Antarctics sund, visa veck och kunna vara brant uppresta, såsom
t. ex. i Syltopparne, torde det dock vara ovisst, om någon verklig
bergskedjeveckning är för handen. I Berzelii berg, Teufelsschloss, vid
Geologfjorden m. fl. ställen äro nämligen lagren horisontella. I alla
händelser skulle en veckning, om den finnes, hafva ägt rum före
de devoniska lagrens afsättning, ty dessa visa endast lokala
rubbningar eller obetydliga lutningar. Huruvida de devoniska
sandstenarne i södra delen af Konung Oscars fjord öfverlagras af andra
sandstenar, tillhörande något yngre system, vill jag här låta vara
osagdt.
Vid de flerstädes befintliga intressanta dislokationerna skall jag
ej heller uppehålla mig, utan vill i öfrigt endast påpeka, att Mytilus
edulis och Cardium groenlandicum förekomma fossila, tillsamman
med Astarte, Saxicava m. fl., i härvarande skalbankar och
terrasser, från den tid då hafvet stod högre än nu. Af dessa är den
förstnämnda af största intresse, såsom hittills icke funnen vare sig
lefvande eller fossil norr om Angmagsalik, sju och en half
breddgrader längre mot söder.
Jag vill slutligen uttala min tacksamhet till ingeniör P. DUSÉN
för den oförtrutna ihärdighet, han vid kartläggningen ådagalade,
samt för det utmärkta sätt, hvarpå han utfört sitt arbete. För
renritningen af kartan med terräng och glacierer, textning af namn
m. m. står jag i förbindelse till vår erfarne och skicklige kartograf
löjtnant O. KJELLSTRÖM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
