Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gästerna komma landets egen undersökning i förväg, upptäcka och
uppkalla dess uddar, bergtoppar och fjordar efter sina suveräner,
mecenater och vänner samt efter hemkomsten beskrifva i digra
folianter de danska koloni-landen såsom ett terra nova för
vetenskapen. Måhända finnes en och annan, som ej är belåten med
detta sakernas tillstånd och menar, att äfven Danmark bör göra
djärfva slag mot nord och nordväst för att ej öfverflyglas af sina
grannländer. Men dylika åsikter – om de finnas – synas ej få
göra sig gällande i de kretsar, som leda den danska geografiska
forskningen. Långsamt, breddgrad efter breddgrad, skrider
utforskningen af Grönland framåt; landet undersökes geologiskt,
biologiskt, etnografiskt, kolonier anläggas, och meteorologiska stationer
för ständiga iakttagelser inrättas. Det är som utfördes allt under
den bestämda föresatsen: ingen kapplöpning, Danmarks område
skall bli kändt genom systematisk undersökning! Samma
grundsats följes vid utforskningen af de danska hafven. Hafvet kring
Island och Grönland samt Davis Strait, den stora stråkvägen för
alla engelska m. fl. polarexpeditioner, var ju i stort och helt sedt
så godt som okändt i hydrografiskt afseende ända till 1895–96,
då den danska expeditionen med Ingolf utfördes. Viktigare än
några enstaka expeditioner är emellertid, att ett ständigt
observationssystem öfver såväl atmosfärens som hafvets tillstånd i dessa
trakter upprätthålles under alla årstider genom de danska
meteorologiska stationerna å Island och Grönland samt genom den
grönländska, handelns fartyg och postångarne på Färö-Island-routen.
Bland de för meteorologien viktigaste resultaten af dessa under
åratal fortsatta systematiska observationer förtjänar i första rummet
att nämnas det af kapten RUNG utgifna stora kartverket, som
framställer lufttryckets fördelning öfver N. Atlanten i medeltal under
hvarje månad af året, samt de nyligen af kapten V. GARDE utgifna
vindkartorna för N. Atlanten. Då det norska meteorologiska
institutet äfvenledes anordnat ett utmärkt observationssystem längs
Norges atlantkust, finner man, att Nordhafvets södra och östra
randgebit äro utrustade med ett vetenskapligt bevakningssystem,
hvilket en gång skall göra de viktigaste tjänster åt meteorologien.
Emellertid finnes en lucka i detta system. Den vetenskapliga
förpostkedjan är i dubbelt afseende afbruten vid Shetland. Först och
främst därigenom att Shetland bildar slutpunkten i det europeiska
telegrafnätet, i det att telegrafkabel ännu ej utlagts därifrån till
Färöarna och Island, hvarigenom observationerna å dessa stationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
