Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallare årstiden inträda vissa utomordentligt viktiga förändringar, hvilka
synas hafva det allra största inflytande på norra Europas klimat
och på Nordsjöländernas hafsfisken. Det som man känner om
Nordhafvets tillstånd vintertiden hvilar dels på danska observationer
å linjen Köpenhamn-Färö-Island, dels på ytobservationer,
föranstaltade af Svenska hydrografiska kommissionen vid dessa öar
och ombord å sälfångare, men framför allt på de iakttagelser, som
d:r J. HJORT låtit anställa med norska räddningsfartyget Heimdal
mars-maj 1897, 1898 och 1899. Anmälaren har med ledning af det
tillgängliga materialet uppritat följande kartor (fig. 10 och 11), som
framställa Nordhafvets tillstånd i ytan under mars - april 1897 och 1898.
Man finner vid jämförelse med kartan för augusti 1896 (fig. 3), att
golfströmsarean i Nordhafvet förminskats oerhördt. Detta har skett
genom öfversvämning af det arktiska 34 0/00-vattnet från N. och V.
Härtill bidrager äfven, att golfströmmen har en period af ebb under
den kalla årstiden, hvarigenom tillflödet af varmt atlantiskt vatten
minskas. Slutligen verkar i denna riktning (golfströmmens
förminskning) äfven afkylningen genom det värme, hvilket
golfströmsvattnet aflämnar åt atmosfären under vintern (se ofvan). När
golfströmsvattnets temperatur sjunker under 5° Cels., blir det specifikt
tyngre än det arktiska vattnet vid + 1° och 2° Cels. och sjunker
under detsamma. Därigenom kommer ett kallt ytlager i beröring
med atmosfären, hvilket inverkar på lufttrycksfördelningen, och den
arktiska »västatlantiska» arean utbreder sig mot öster. Det är
särskildt en trakt, hvarest golfströmsarean i Nordhafvet har lätt
för att öfversvämmas af västatlantiskt vatten. Detta ställe är,
såsom kartan visar, beläget norr om Färöarna. Här tränger den
ostisländska polarströmmen under vintern starkt in på golfströmmen
och sänder utlöpare af arktiskt vatten öfver densamma in mot
mynningen af Norska rännan, hvarifrån detsamma kan inkomma
ända till Skagerack. Detta går så till, att när golfströmsgrenen,
som under sommaren håller Jan Mayen-rännan isfri, aftager under
vintern, skjutes drifisranden af polarströmmen allt mer framåt mot
SO. (se iskartan för maj 1896, fig. 1), och smältvattnet tränger
österut in på golfströmsarean och slutligen öfver densamma.
Härför finnas följande bevis:
1) Ingolfexpeditionen utsatte den 20 juli 1896, söder om Jan
Mayen, tvenne flaskposter, hvaraf den ena (n:o 8) hittades på
Färöarna den 10 okt. 1896, och hade alltså tillryggalagt 320 eng. mil
på 82 dagar. Flaskan hade medföljt ostisländska polarströmmen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
