- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
188

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nordhafvet, och att Research-expeditionens (aug. 1896) vattenprof
i Faro-Shetland-rännan gifvit 34,9 0/00, samt att en viktig
djuplodning, utförd af Norske opmaalningen å Storeggens yttre
sluttning mot Ishafsdjupet, redan vid 500 meters djup påträffat vatten
af 34,9 0/00 salthalt.

Hvad slutligen den af NANSEN upptäckta djupa polarbassängen
beträffar, så är det af NANSENS uppgifter om vattnets temperatur
vid bottnen (- 0,9° C.) tydligt, dels att denna polarbassäng är afspärrad
genom en underhafströskel mellan Grönland och Spetsbergen från
Nordhafvet, så att dettas iskalla bottenlager ej kan inkomma i
polarbassängen, och dels att någon betydande issmältningsprocess
icke äger rum på golfströmsvattnets bekostnad inom själfva
polarhafvet, i hvilket fall man otvifvelaktigt äfven därstädes skulle



Fig. 12.
(Å fig. bör - 1.°7 vara - 1.°5 och +0.°4 vara +0.°7.)

haft ett bottenlager af - 1,4°. Förhållandet synes vara, att
golfströmsvattnet, hvilket inkommer öfver tröskeln såsom
underström, aldrig kommer i kontakt med själfva polarisen, hvilken
simmar uti ett c:a 200 meter mäktigt lager af mycket utspädt
hafsvatten, som hvarje sommar förstärkes genom utflödet från de
sibiriska floderna. Själfva smältvattnet bildar sålunda, på grund af
polarbassängens begränsning, ett isolerande skikt mellan golfströmmen
och drifisen. Nansen-expeditionens temperaturserier[1], hvilka höra till
de märkvärdigaste och viktigaste iakttagelser hydrografien känner,
ådagalägga tydligt, att så är förhållandet. Om man tänker sig en
hydrografisk profil, dragen i meridianens riktning från västra
Atlanten öfver Islandsbanken och öfver underhafströskeln till


[1] Så vidt de hittills blifvit offentliggjorda, se: F. NANSEN, Meine Forschungsreise
nach der Nordpolarregion, Geogr. Kongr. 1899 Verhandl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free