- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
209

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Uppmätning af en meridiangradbåge på Spetsbergen genom en svensk-rysk expedition. Af V. Carlheim-Gyllensköld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uppmätning af en meridiangradbåge på Spetsbergen
genom en svensk-rysk expedition.


Af
V. Carlheim-Gyllensköld.

(Härtill taf. 12.)

-


Den af SABINE i förra hälften af detta sekel framkastade frågan
om en gradmätning på Spetsbergen kunde erhålla en lösning
först efter de grundliga geografiska forskningarna inom denna
ögrupp af NORDENSKIÖLD och DUNÉR.

Utgående från de af dessa forskare upprättade kartorna,
studerade professor ROSÉN frågan närmare och framkastade en plan
till trianguleringen och bestämningen af gradnätet.

Den allmänna vetenskapliga planen för ett arbete af
ifrågavarande slag kan utkastas på mångahanda sätt.

Det är klart att ett dylikt arbete måste utföras på ett sätt
som motsvarar alla den moderna vetenskapens fordringar.
Instrumenten och all öfrig utrustning måste vara af yppersta slag, det
vetenskapliga programmet noga utarbetadt i alla sina detaljer och
den vetenskapliga personalen besitta erforderliga kunskaper, jämte
praktisk skicklighet i alla för arbetets utförande nödiga operationer.
De svåra förhållanden, hvarunder mätningarna i dessa trakter skola
utföras, måste likväl medföra vissa modifikationer i den allra
strängaste formen för problemets lösning.

Den uppgift, som skall lösas genom en gradmätning, är att
bestämma storleken och formen hos jordens yta, dock icke formen
af den verkliga fysiska jordytan, utan af den matematiska ytan,
hvarmed förstås den af jordens nivåytor, som ligger på hafvets
medelhöjd.

Om denna nivåyta vore en sferisk yta, skulle uppgiften med
nutidens hjälpmedel icke vara svår. Man kunde välja två punkter
på ett par tusen kilometers afstånd från hvarandra, genom en
triangulering noggrannt bestämma detta afstånd reduceradt till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free