Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Uppmätning af en meridiangradbåge på Spetsbergen genom en svensk-rysk expedition. Af V. Carlheim-Gyllensköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkt ligger vinkelrätt mot alla dessa riktningar.
Bestämningen af lodafvikelsen har äfven betydelse för kunskapen om
massfördelningen i jordens inre. Den del af lodafvikelsen, som beror
af terrängformernas relief, kan nämligen tillnärmelsevis beräknas,
och när den afviker från den iakttagna lodafvikelsen, måste det bero
på oregelbundenheter i den inre massfördelningen. I sammanhang
härmed står användningen af pendeln som geodetiskt instrument.
Såväl lodafvikelserna som pendelobservationerna hänföra sig till
tyngdkraftens uppmätning; genom de förra bestämmes tyngdkraftens
riktning, medelst de senare dess intensitet.
I fall en bestämning af den matematiska formen hos den del
af jordens yta, som täckes af triangelnätet, skall utföras med den allra
största stränghet, erfordras att den bestämmes oberoende af hvarje
hypotes om lagen för ytans bildning. I sådant fall måste de
trigonometriska operationerna vara förbundna med ett noggrannt
nivellement. För punkterna i det trigonometriska nätet kan deras höjd
bestämmas genom trigonometriskt nivellement, hvarvid
höjdskillnaden mellan två punkter beräknas ur afståndet mellan dem och
deras zenitdistans. Genom det trigonometriska nivellementet kan
man, i fall lodafvikelsen är känd, beräkna höjden af den iakttagna
punkten öfver sferoidens yta; genom en geometrisk nivellering
däremot, med korta syftlinjer, som ständigt följa den verkliga
nivåytan, bestämmes punkternas höjd öfver den verkliga nivåytan, som
är parallel med geoiden. Genom skillnaden mellan de båda
resultaten förefinnes en möjlighet att bestämma geoidens form. Det
är endast mycket sällan, som detta problem kunnat lösas i hela
sin stränghet; i de trakter, som den nu ifrågavarande mätningen
berör, har man vid utarbetandet af den allmänna planen måst
lämna åsido dessa fordringar för en fullkomligt förutsättningslös
behandling af problemet. De hinder, som terrängen lägger i vägen,
omöjliggöra en geometrisk precisionsnivellering, och åt den
trigonometriska höjdmätningen är det ej möjligt att gifva erforderlig
noggrannhet till följd af ojämnheterna i den terrestra refraktionen.
Men om man således sett sig tvungen att lämna åsido en
fullkomligt förutsättningslös bestämning af nätet, skall resultatet likväl
säkert erhålla ett alldeles särskildt intresse såväl för bestämningen
af jordytans allmänna form som för lösningen af vissa viktiga fysiska
frågor, som beröra jordens tektonik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
