Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Om »bipolaritet» i hafsorganismernas utbredning. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finna, att specialisten själf mången gång ej ens till arten ansett sig
kunna åtskilja vissa former från sådana, som lefva i det motsatta
polarhafvet. PFEFFER yttrar härom: »Likheten mellan de arktiska
och antarktiska faunorna, ehuru skilda från hvarandra genom jordens
hela längd, är så utomordentligt stor, att den redan länge uppväckt
en berättigad förvåning hos zoologerna. Emellertid tog man denna
likhet för att vara en rent yttre, förvärfvad, för en lika
tillpassning till lika förhållanden, under det att vi måste anse densamma för
en verklig, innerlig, beroende af blodsförvantskap. Ej blott att ett
större antal familjer är helt och hållet eller nästan begränsadt till
de båda polarhafven, utan äfven vikarierande arter af samma släkten
åtskiljas endast genom underordnade kännetecken, ja, det gifves ett
icke ringa antal arter, hufvudsakligen bland amphipoder, mollusker,
sipunkulider, bryozoer och hydrozoer, om hvilka man icke förmår
afgöra, huruvida de härstamma från norra eller södra ishafvet, under
det att man förgäfves söker dem i de mellanliggande zonerna.»
Redan år 1847 omtalar den berömde forskaren Sir JAMES ROSS, [1]
som under åren 1839-1843 gjorde upptäcktsresor i södra polarhafvet,
och framträngde ända till den 70:de sydliga breddgraden, att han
under 64° s. br. funnit massor af den vanliga nordiska hvalfiskfödan,
Clio och Limacina, och att han under 73° s. br. draggat upp
flere djurformer, såsom musslor och snäckor, hafsspindlar,
kräftdjuren Idothea och Gammarus, masken Serpula m. fl. Till denna
uppgift bifogar han följande: »Det var af stort intresse för rnig
att bland dessa djur igenkänna flera, som jag förut påträffat under
samma nordliga breddgrader.»
Den bekante engelske forskaren Sir JOHN MURRAY [2] utgaf år
1896 ett samlingsarbete öfver alla de djurformer, som blifvit
anträffade vid Kerguelen. Med stöd af iakttagelser och uttalanden af
specialister för de olika djurgrupperna, påvisar han med all
önskvärd tydlighet den stora likhet, som förefinnes mellan organismerna
under höga breddgrader. Han framhåller flera fall, där specialisten
själf ej till arten kan åtskilja former, som lefva i de båda polarhafven,
och han finner alltid en mycket närmare släktskap mellan de kalla
hafvens faunor än mellan någon af dessa och de tropiska eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
