Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Om »bipolaritet» i hafsorganismernas utbredning. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mängd arter, som äro gemensamma för de kalla oceanerna, men
som ej anträffats inom vändkretsarne.
Härtill vill jag nu foga ännu ett exempel på likhet, som med
vårt nuvarande åskådningssätt endast kan förklaras genom en mycket
nära släktskap. Vi vilja nämligen ej gärna tro ens på möjligheten
af, att ett till alla delar, till läge, byggnad och funktioner lika organ
kan uppstå hos två organismer, utan att dessa äro mycket nära
befryndade. Nu känna vi två arter af s. k. sjögurkor (holothurier),
af hvilka den ena lefver i norra och den andra i södra ishafvet.
Hos båda är det fritt simmande larvstadiet undertryckt, så att deras
ungar utvecklas direkt utan att genomgå några metamorfoser. För
att härbergera och gifva skydd åt afkomman hafva hos moderdjuren
uppstått tvenne säckar, som ligga i kroppshålan och utmynna med
hvar sin öppning på undre sidan af djurets främre del, på hvar sin
sida om den opariga nerven. I dessa säckar upptagas äggen, som
där utvecklas till ungar, hvilka, sedan de uppnått ett visst
åldersstadium, lämna moderdjuren, för att sedermera föra ett
själfständigt lif. Bland alla öfriga kända sjögurkor, hvilka uppgå till flera
hundratal, finnes ingen enda försedd med dylika organ. Tilläggas
bör äfven, att de båda djuren i fråga, Cucumaria glacialis och
Cucumaria lævigata, ej finnas i mellanliggande haf. Här måste vi med
nödvändighet antaga, att det en gång funnits en stamform, som
varit försedd med dylika säcklika organ, och från hvilken de båda
ifrågavarande arterna leda sitt ursprung. Skulle det emellertid
förhålla sig så, att två i alla detaljer lika organ kunna uppstå, utan
att en mycket nära släktskap ligger till grund, då kullstörta
förvisso många af våra s. k. phylogenetiska beräkningar. Flere andra
exempel på likheter i organisation och utveckling mellan
polarhafvens organismer skulle kunna anföras, men i dessa fall blir det
svårare att afgöra, huruvida likheten beror af tillpassning eller
släktskap eller af båda tillsamman.
I enlighet med MURRAYS[1], PFEFFERS, CHUNS och andra forskares
åsikter är sålunda bipolariteten en verklighet, delvis visserligen
framkallad genom parallelism eller konvergens, men framför allt hvilande
på en nära frändskap, ej mindre tydlig därför, att utposter från
de kalla hafven förirrat sig långt bort ända in mot vändkretsarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
