- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
252

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Om »bipolaritet» i hafsorganismernas utbredning. Af Hjalmar Théel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och att tvärtom former från tempererade eller subtropiska zoner
kunnat uppnå jämförelsevis höga breddgrader.

Huru skall man nu kunna finna en antaglig förklaring på en
dylik nära släktskap mellan djurformer, som lefva i polarhafven och
äro åtskilda genom de tempererade, subtropiska och tropiska
regionernas kolossala vattenmassor? Den frågan ligger då närmast att
först få besvarad: Finnas i närvarande tid förbindelsevägar, långs
hvilka djuren kunna förflytta sig från det ena ishafvet till det andra?

Vi taga då först i betraktande de verkligt pelagiska
planktondjuren,
som tillbringa hela sitt lif i oceanernas vattenlager. Det
har anförts, att en mängd närbesläktade vikarierande planktonformer
finnas i de båda polarområdena, men att med säkerhet endast två
fullt identiska arter äro påvisade, nämligen pilmasken Sagitta hamata
och manteldjuret Fritillaria borealis. CHUN i Leipzig har
emellertid, år 1897, kunnat visa, att pilmasken i fråga ej är begränsad
blott och bart till polarhafven, utan att den äfven anträffas på flere
mellanliggande platser i de djupare vattenlagren, t. ex. under
Floridaströmmen, Sargassosjön, Guineaströmmen och
Sydekvatorialströmmen. Häraf drager han den slutsatsen, att det ännu i dag
inför våra ögon i de djupare vattenlagren skulle försiggå ett utbyte
af former från de båda faunaområdena.

Flera invändningar kunna med skäl göras mot denna hypotes.
1:o förflyttas pilmasken nästan uteslutande genom strömmar, men
mig veterligt känner man ej några sådana, som förbinda de båda
polarhafven; 2:o försigginge i närvarande stund ett utbyte, så borde
väl jämte pilmasken ifråga en hel mängd andra nordliga eller
sydliga planktonformer träffas i mellanliggande oceaners djupare
vattenlager, hvilket ännu ej blifvit ådagalagdt, och slutligen 3:o borde
däraf följa, att i båda polarhafven många till arten fullt identiska
former skulle anträffas vid sidan af parallelformerna.

Enligt mitt förmenande hör pilmasken ifråga, och sannolikt
många andra former, till sådana djur, som hafva en mycket
vidsträckt utbredning, som med ett ord äro hvad man kallar
kosmopoliter. Dessa djur utbreda sig ej från pol till pol, utan hafva i
närvarande stund enligt min tanke många alstringshärdar eller
utbredningscentra, ej blott inom polarhafven, utan äfven i
mellanliggande hafs djupa, lugna och kalla vattenlager. I oceanerna, under
kalla såväl som varma zoner, finnas med all säkerhet »stilla», af
strömmar oberörda platser, som väl lämpa sig för att vara hemvist
för dylika pelagiska organismer. Beroende af växlingarna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free