- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
273

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Bidrag till kännedomen om Brasiliens urbefolkning. Af G. W. Freyreiss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

midt i den hydda, som han bebodde under lifstiden, och lämna
genast trakten. Kvinnor och barn däremot begrafva de i skogen ej
långt från hyddorna. Komma de sedermera under sina jakter nära
det ställe, där de begraft sina döda, så betyga de sin hågkomst af
dem genom högljudd jämmer och klagan.

Lika tyst som en coroado lämnar denna världen, gör han också
sitt inträde i densamma; ingen fest eller lustbarhet församlar här
grannarna vid ett barns födelse. T. o. m. giftermålen ske i
stillhet. Brudgummen för med sig bruden, som han köpt af hennes
fader. Hustrun lämnar dock ofta redan efter några få veckor sin
man, en vana, som är så mycket underligare som kvinnan i alla
andra afseenden här behandlas såsom slafvinna. Detta ombyte af
man är så vanligt, att man träffar unga, vackra indianskor, som
inom ett år ofta blott af en nyck växlat man 5 eller 6 gånger.
Kvinnorna hafva sällan mer än 4 barn, hvilket är desto mera
påfallande, som den brasilianska befolkningen af europeiskt och
afrikanskt ursprung är mycket fruktsam. Så snart en indiankvinna
födt, skyndar hon till närmaste bäck eller flod för att tvätta sig
och det nyfödda barnet. Den bekanta iakttagelsen, att fadern
därefter ställer sig sjuk och flere dagar blir liggande, bekräftades för
mig af flere ögonvittnen.

Sådana sedvänjor finner man hos de odöpta coroados, men äfven
de döpta behålla sina gamla bruk, och särskildt är det svårt att vänja
dem af med polygamien. Detsamma gäller flera andra bruk. Så ville
de i början för att bedja på söndagen och i kyrkan få betaldt af de
portugiser, som omvändt dem, och då man hvarken hade lust eller medel
att gifva dem en sådan betalning, så besöka nu ytterst få af de
omvända vildarne kyrkan i Presidio. I själfva verket är det mycket
inskränkta begrepp om kristendomen, som man bibringat dem.
Härpå kan följande anekdot tjäna som exempel. MARLIÉRE hade
på en promenad medfört en liten hund, som blef angripen af en
mängd hungriga svin, och dessa skulle uppätit hunden, om ej hans
herre själf räddat honom, fast i sönderslitet tillstånd. Som det var
långt hem, lämnade MARLIÉRE sin hund att skötas af en coroado.
Efter två dagar kom vilden och omtalade, att hunden var död;
men, tillade han, »då det var en väns hund, så har jag begraft den
och upprest ett kors på grafven», och indianen hade verkligen fört
hunden till en korsväg, där han begraft den och uppsatt ett högt kors.

Ett godt bevis på sin säkra tankegång gåfvo mig dessa vildar
vid följande tillfälle. För de nydöpta indianerna berättade man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free