Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Bidrag till kännedomen om Brasiliens urbefolkning. Af G. W. Freyreiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan bristande ögon på den öfver elden stående grytan, som
innehöll köttet af en apa, och lät genom tecken förstå, att man skulle
gifva de små barnen att äta. Nu först tycktes mänskliga känslor
vakna hos mördarne, och man skänkte barnen lifvet, en välgärning,
som jag dock snarast är benägen att tillskrifva egennyttan, då det
här finnes en lag, som tillförsäkrar en segrare att i tio år behålla
såsom slaf en i krig fången indian.
Så glädjande än den tanken kan vara för en filantrop att
civilisera de än i dag råa indianerna, så måste jag dock tillstå, att dess
förverkligande ännu ligger i vida fältet. En viktig orsak härtill
är, såsom redan nämnts, portugisernas förfaringssätt mot vildarne.
Dessas misstroende och misstänksamhet skola aldrig försvinna och
lika så svårt skall det blifva att förmå portugiserna att anse sina
indianska grannar såsom sina likar och ej såsom djur. Men
orsaken är också en annan. Det är ett påfallande drag hos dessa
indianer, att de visa den största likgiltighet äfven för saker och
föremål, som äro dem fullkomligt nya. Eljest har man i allmänhet hos
ociviliserade folk iakttagit motsatsen. Den brasilianske vilden
beundrar ingenting, han tyckes ej kunna glädja sig och ej känna smärta.
Jag kunde visa coroados hvad som helst, de blefvo alltid lugnt
liggande i sina hängmattor. Sorgligt nog gör denna sinnets
orörlighet ett mäktigt motstånd mot civilisationen. Ett folk, som är så
utan all benägenhet för en förändring, har man ej hopp att vinna
för kulturen.
Det är ett oriktigt antagande, att Brasilien före portugisernas
ankomst varit starkt befolkadt. I så fall skulle urbefolkningen hafva
undanträngts från en stor del af Brasilien till de med urskog
bevuxna distrikten, och där borde de lefva i stort antal. Men nu kan
man efter säker erfarenhet knappt räkna 150 individer på
kvadratmilen[1]. Jag känner för öfrigt intet land, som äger stor folkmängd
men hvars invånare stå på en lika låg ståndpunkt, som Brasiliens
urinvånare. Då ett land är starkt befolkadt, haf det alltid befunnits
äga en högre kultur; det är behofven, som tvungit människorna
till uppfinningar, men där de förra fattas, kan man icke vänta att
finna de senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
