Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - De hittills funna flytbojarne från Andrée-expeditionen. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot ballongen sänkt sig ned på isen, så är det väl troligt, att
resenärerna, om de ännu voro vid lif, packat ut alla sakerna ur
gondolen och kvarlämnat allt, som icke kunde vara dem till gagn,
sålunda äfven bojarne. Men här framställer sig den möjligheten, att
ANDRÉE afsiktligt kan hafva medtagit de lösa metallhylsorna och
skrufvat bort hylsan ur polarbojen, om han nämligen ansett, att dessa
hylsor kunnat användas för ett eller annat ändamål. De kvarlämnade
föremålen hafva sedan drifvit med isen, och när denna på sydligare
breddgrader smält eller isflaket så småningom förminskats, hafva
bojarne kommit i vattnet och flutit vidare. Hvilket som skett veta
vi för närvarande icke, men att bojarne utkastats som ballast är
väl troligast. Då ofvan till besvarande framställdes frågan,
huruvida polarbojen och bojarne 3 och 8 kunnat drifva till sina
respektive fyndorter från samma plats, får sistnämnda ord följaktligen ej
tagas liktydligt med punkt, utan i stället uppfattas såsom ett område
af icke närmare bestämd, men dock relativt obetydlig utsträckning.
Då, såsom förut visats, polarbojen måste antagas hafva drifvit
i ost-västlig riktning, så skulle bojarne lämnat ballongen i den trakt,
där polarbojens kurs träffar afståndsbågarne för bojarne 3 och 8.
Detta sker, såsom af kartan synes, sydost om Frans Josefs land,
och detta är just det ställe, där man äfven teoretiskt måste antaga,
att strömmen delar sig, så att en gren går söder om Frans Josefs
land västerut, en annan gren mellan öarne eller norr om dem mot
nordväst. Med den förra skulle polarbojen drifvit, under det att
bojarne 3 och 8 skulle medföljt den senare.
Utgår man härifrån och att polarbojen lämnat ballongen den
16 eller 21 juli och söker så beräkna när den uppkastats på Kung
Karls land, blir resultatet att det skett på hösten 1898. Afståndet
dit är nämligen cirka 450 kvartmil, och med antagande af en
drifthastighet af 1 kvartmil om dygnet, skulle bojen hunnit fram i
midten af oktober sistnämnda år, medan detta skulle skett redan
omkring den 1 augusti, om man antager en drifthastighet af 1,2
kvartmil om dygnet, eller i september, om man antager att hastigheten
ligger mellan de nämnda talen. Detta harmonierar ju icke illa
med det förut gjorda antagandet, att polarbojen uppkastats på
hösten 1898.
Att ballongen drifvit åt just detta håll har, såsom jag vid
ett par andra tillfällen betonat, på helt andra grunder urgerats
af hr MONTEFIORE BRICE. Denne berättar [1] att de vindar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
