- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
338

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Notiser - Forskningsresa till Brasilien - Sjöforskningar i Lappland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Notiser.

Forskningsresa till Brasilien. Vid sitt sammanträde den 29
september 1900 tilldelade Kgl. Vetenskapsakademiens ständiga kommitté för
förvaltningen af de Regnellska gåfvomedlen amanuensen d:r GUST. O.
MALME det Regnellska stipendiet för botaniska resor i Brasilien. Resan,
som kommer att taga i anspråk en tid af minst två år, afser i främsta
rummet en undersökning ur systematisk, ökologisk och biologisk synpunkt
af den hittills högst ofullständigt kända fanerogamvegetationen i staten
Matto Grosso.

Instruktion för stipendiaten kommer att, i enlighet med donators
föreskrifter, före utresan uppgöras af nämnda kommitté.

Stipendiet, som endast en gång förut utdelats (då till lektorn d:r
C. A. M. LINDMAN och den nu åter utsedde stipendiaten), är denna
gång afsedt för endast en resande och uppgår till ett belopp af 16 000
kronor.

Sjöforskningar i Lappland. Under sommarmånaderna 1899 och
1900 har docenten K. AHLENIUS berest det stora sjöområdet i svenska
lappmarkerna från Lilla Luleälf och Kvikkjokkdalen i norr intill Ströms
vattudal inom Jämtland i söder. Därvid har ett tjugutal olika sjöar
blifvit undersökta, dels i afseende på allmänna geografiska och topografiska
förhållanden samt dels särskildt i afseende på djup och temperatur; så
ha öfver 1 000 djuplodningar utförts. De undersökta sjöarna valdes
särskildt med hänsyn till sitt läge, parellelt med hvarandra från norr till
söder inom de stora sjökedjornas region, för att därigenom äfven
samtidigt kunna erhålla ytterligare bidrag till kännedomen om isdelarens och
inlandsisens relativa läge under istidens senare del.

Undersökningarna togo sin början vid sjöarna i Lilla Luleälfs
dalgång, hvilka till största delen ligga inbäddade i grus- och moränaflagringar,
och hvilkas djup i allmänhet växer från öster till väster. Så befanns
största djupet utgöra: i Wajkijaure 7 m., Saskam 10 m., Parkijaure 14 m.,
Randijaure 27 m., Pirkijaure 27 m., Skalkajaure 30 m. och Tjåmotisjaure
29 m. Sjön Saggat har en mera fjordliknande karakter och är ett
djupbäcken med högst 83 m. djup och med tämligen jämn botten. Den lilla
sjön Tarraure, belägen längre i väster och på mer än 200 m. höjd öfver
Saggat, har vackra strandlinjer efter äldre uppdämning (genom is), men
numera ett djup af endast 29 m. Fjällsjön Peuraure, tillhörande
Perlälfvens vattendrag, är tämligen grund (26 m.) och af mindre intresse; i
Piteälfs dalgång har däremot Tjäggelvas en intressant topografi och
uppvisar djup af åtminstone 65—70 m.

Vattendelaren mellan Piteälf och Skellefteälf erbjöd åtskilliga
exempel på s. k. retroversala vattendrag (t. ex. sjön Rappen) och var i öfrigt
föga utbildad i denna trakt, ehuru den söder om nyssnämnda sjö ligger c.
490 m. öfver hafvet. Därifrån stupar terrängen brant ned mot
Hornafvans väldiga sjöbäcken, som i sin norra del är ett enda djupt tråg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free