Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Notiser - Den italienska polarexpeditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då expeditionen i augusti 1899 uppnådde Frans Josefs land, var
archipelagen så fri från is, att dess fartyg »Stella Polare» kunde
obehindradt framtränga genom Brittiska kanalen till 82° 4’ n, br. vid västkusten
af Kronprins Rudolfs land; Kap Fligely där PAYER vid sin slädfärd under
den österrikiska expeditionen 1872—1874 måste vända, ligger vid samma
kust under 82° 5’. Då en lämplig öfvervintringshamn icke stod att finna,
vände fartyget och gick tillbaka utmed kusten till ungefär 81° 53’, hvarest
detsamma lades för ankar i Teplitz bay. Ankarplatsen var dock icke
bättre skyddad än att fartyget genom ispressningar led så betydande
skador, att manskapet måste öfvervintra i land, i stora, dubbla tält. Då
hertigen på en slädfärd, som han företog för att öfva hundarne, hade
förfrusit flera fingrar, var han icke i stånd att öfvertaga ledningen af
slädexpeditionen mot norden, utan öfverlät denna till korvettkaptenen CAGNI,
hvilken redan vid bestigningen af Mount St. Elias hade varit hans
följeslagare. Den 11 mars bröt CAGNI upp med 9 man; efter tolf dagars
färd sändes löjtnant QUERINI tillbaka med en italiensk alpförare och en
norsk maskinist. Dessa uppnådde emellertid aldrig vinterlägret, hvadan
deras undergång väl icke kan vara underkastad något tvifvel. Efter 20
dagars marsch återsändes en andra afdelning af 3 man under
skeppsläkaren CAVALLI från 83° och nådde efter 24 dagar lyckligen fartyget.
Kapten CAGNI själf fortsatte med 3 man marschen mot norr och kunde,
tack vare den rikliga utrustningen med hundar, framtränga ända till 86°
33’ n. br. De hade då tillryggalagt en sträcka af 4 2/3 breddgrader eller
520 km., motsvarande afståndet fågelvägen mellan Malmö och Stockholm.
Först då provianten började blifva hårdt medtagen, företogs återfärden.
Därvid fördes det lilla slädpartiet af strömmen ur kursen till
Ommaneyön, hvarifrån det erfordrades 15 dagar för att uppnå vinterkvarteret, dit
man anlände efter 115 dagars frånvaro. Då proviant fanns för blott 70
dagar, hade de djärfve männen under nära 50 dagar hufvudsakligen fått
lefva på hundkött. Af 6 slädar och 45 hundar kommo blott 2 slädar och
7 hundar tillbaka. Expeditionen torde ha hållit en kurs ej synnerligen
mycket västligare än NANSENS vid dennes återfärd från hans nordligaste punkt
till Frans Josefs land. Viktigast af de vunna resultaten synes vara det
definitiva fastslåendet af att Petermanns land icke existerar. NANSENS
antagande, att PAYER misstagit sig på en molnbank, har härigenom
bekräftats. Kapten CAGNIS färd är för öfrigt särskildt i det hänseendet lärorik,
att sålunda otvetydigt ådagalagts, hurusom mycket långa slädresor öfver
det vida polarhafvets is äro utförbara, blott utrustningen företages med
tillbörlig omsorg. Den 19 augusti var fartyget åter sjödugligt; resan gick
i början snabbt nog, och först vid Brittiska kanalens mynning stötte man
på isen, hvilkens genomträngande kostade stora ansträngningar. Slutligen
kunde man dock den 31 augusti lämna Frans Josefs land vid Kap Flora.
Den 5 september inträffade expeditionen i Hammerfest. Större depoter
af lifsmedel äro upplagda såväl vid vinterstationen som vid Kap Flora i
den händelse det försvunna partiet skulle lefva och kunna taga sig fram
till endera af dessa platser.
(Efter Petermanns Mitteilungen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
