Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörande landet Barsuas och dess hufvudstad Meschta äfvensom
öfver Assyrien själf.
En utflykt till östra Tigris’ (Bohtan-su) källområde, som är
till större delen outforskadt, gaf viktiga geografiska resultat. En
mängd chaldiska borgar, vare sig af sorgfälligt behuggna stenar
utan bindemedel eller inhuggna i klippan, upptäcktes, allt gifvande
vid handen, att man var inom ett område, som genom
århundraden och årtusenden bevarat sina minnen från en tid, då främre
Asiens folk skapade den kultur, hvarpå vi ännu lefva.
I början af februari anträdde expeditionen en längre tur till
södra och sydvästra Armenien, till områden, som gränsa intill det
forna Mesopotamien och Assyrien, och där man kunde förmoda
spår af de sammanstötningar, som Vanfolket haft med assyrierna
och andra folk och stammar, hvilka i dessa trakter en gång lefvat,
men försvunnit.
Man begaf sig sålunda närmast till Bitlis och Söört (Sert vid
Bohtan-su); därefter till Mosul för att därifrån, öfver Rovanduz,
kunna uppnå Sidikan nära persiska gränsen, eller snarare byn
Top-zauä, där man visste att en mycket viktig kilinskrift skulle finnas.
Man fann också mycket riktigt en ofantlig med utförliga inskrifter
försedd stele, men som var i ett så förstördt tillstånd, att det
behöfdes 17 dagars ihållande och strängt arbete, innan det lyckades
deras förenade ansträngningar att dechiffrera och taga aftryck af
den. Pelaren är besatt med kilinskrifter på båda bredsidorna samt
ofvantill på smalsidorna, en bred- och smalsida med inhemsk, de öfriga
med assyrisk skrift. Man fann genast namnen Urzana och Musasir
och hade genast klart för sig, att monumentet måste äga stort
historiskt värde. Ty enligt Sargon II:s (722-705) assyriska annaler visste
man, att dessa båda namn spelat en viktig roll i de strider om
dåtidens världsherravälde, hvilka utkämpades mellan Chaldia och
dess härskare Rusas I å ena samt Assyrien och dess kung Sargon
II å andra sidan. Man får nu här från motsatta sidan, nämligen
af Rusas I Sardurihinis en framställning af en del af förloppet i
dessa strider, så mycket mer behöflig som det är bekant, med
hvilket öfverdådigt skryt orientaliska kungar - icke minst de
assyriska - pläga upphöja sina bedrifter och göra nederlag till
segrar. Innehållet är ungefär följande. Assyrierna ha gjort ett infall
i Musasir, hvars kung Urzana har flytt till Rusas af Chaldia; denne
trängde då fram ända till Assyriens berg och insatte Urzana i hans
välde, återställde staden och dess tempel och fastställde på nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
