- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
363

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Från Alaschgert, där de båda resandena i augusti sammanträffat,
efter det LEHMANN gjort ofvan omtalade stora rundtur, och BELCK
stannat i Van dels för de s. k. domstolsförhandlingarna, dels och
förnämligast sysselsatt med smärre utflykter, kollationer, aftryck
och ordnande af det omfattande materialet, tog man hemvägen
gemensamt öfver Kagysman, Kars, Alexandropol till Tiflis.
BELCK reste sedan tillbaka till Van för ordnande af transport
o. s. v., under hvilken tid LEHMANN stannade i Tiflis, sysselsatt bl. a.
med kopiering af inskrifter från Sarykamysch. Öfver Trapezunt
och Konstantinopel anlände LEHMANN till Tyskland i oktober 1899.
BELCK gjorde från Van några utflykter till den s. k. Tigris-grottan
och följde, äfven han, Xenophons väg och kunde konstatera
riktigheten af de af LEHMANN förut på samma sträcka gjorda
iakttagelserna, samt var hemma i Tyskland till slutet af året. - Såsom
allmänt resultat af expeditionen anger t. ex. LEHMANN: »förökande
af inskriftsmaterialet till mer än det dubbla af hvad som hittills
varit bekant samt kollation och beriktigande af nästan alla förut
bekanta inskrifter. Hela inskriftsskatten föreligger dessutom - på
få undantag - i våra kopior och afklappningar, hvilka, för det
mesta tagna i två exemplar, på bästa sätt skola möjliggöra ett
fortsatt studium samt efterpröfning af resultaten. De chaldiska
byggnadsanläggningarna, vattenledningarna, dammsjöarna hafva
studerats med uppmärksamhet och fixerats genom mätningar och
fotografier.»

*



Det återstår mig nu att lämna en redogörelse för arten och
omfattningen af den kännedom, vi - förnämligast på grund af nu
refererade forskningar - äga om det förarmeniska folkets kultur
och historia samt eventuelt dess etnografiska ställning, så vidt man
öfver hufvud därom kan - ännu så länge - bilda sig någon åsikt.

Vi hafva sett, att det förarmeniska - vi hafva också användt
termen chaldiska - folket utvecklat en jämförelsevis hög och
egendomlig materiell kultur. Förutom i hvad denna kan belysas af dess
historiska och politiska förhållanden till andra angränsande folk,
framträder den, som vi sett, uti storartade byggnadsanläggningar.
Dessa äro af en mycket egendomlig art, i det man till stor del
användt naturliga klippor och berg för sina anläggningar; öfverallt
i det förarmeniska riket har man träffat på dylika klippborgar med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free