Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Hvilka delar af jorden äro outforskade vid det nittonde århundradets slut? Af H. Singer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAPPER bli i tillfälle att ytterligare utvidga sitt äfven i topografiskt hänseende innehållsrika arbete om norra Centralamerikas geologi och bergbyggnad.
I Sydamerika voro vid århundradets början Andernas
sträckning och de viktigare flodsystemens förlopp till sina hufvuddrag bekanta, ehuru kännedomen härom endast till en ringa del var baserad på vetenskaplig forskning, hvilket dock var fallet bl. a. med kartläggningen af Rio Magdalena genom BOUGUER 1743, af Amazonfloden genom LA CONDAMINE 1744 (då äfven Orinocos bifurkation påvisades). För detta vetande har man i väsentlig mån missionärerna att tacka, hvilka redan tidigt sköto fram sina stationer djupt in i de ödsliga urskogarne kring Amazonfloden och dess bifloder, liksom ock vid Paraguay. I det 19:de århundradet blef Sydamerika det klassiska arbetsfältet för skilda länders naturforskare, hvilka oemotståndligt ditlockades af den nästan outtömliga, artrika växt- och djurvärlden och de intressanta människotyperna. Bland dem,
som härifrån hemfört rika vetenskapliga skördar, må erinras om SPIX, MARTIUS och PÖPPIG samt i nyare tid BATES, WALLACE, SACHS, CREVAUX, VON DEN STEINEN, EHRENREICH och MEYER. Men de rent geografiska arbetena ha icke heller kommit till korta, och i synnerhet under den senaste tiden har man sökt att snabbt taga igen hvad som under gångna decennier mindre beaktats. Detta hindrar
dock icke, att mycket ännu återstår att här uträtta. De chilenska, kolumbiska och ecuadorensiska bergskedjorna äro jämförelsevis väl kända, i vida mindre grad Andernas och Bolivias höga bergspetsar; och än i denna stund har frågan om, hvilken som är Amerikas högsta fjälltopp, ej blifvit till fullo utredd, i det att CONWAYS bestigning af Sorata föranledt, att denna ånyo synes kunna göra Aconcagua rangen stridig. Äfven bergen i södra Venezuela och
Guayana äro väl värda att noggrannare studeras. Af floderna
har ett stort antal på de sista tjugo åren underkastats revision eller för första gången kartlagts, exempelvis de öfre norra bifloderna till Amazonfloden och genom CREVAUX några af Orinocos kolumbiska tillflöden. Det oaktadt finnas här dussintals stora strömmar, som ännu vänta på undersökning, bland andra Apoporis, Yary och Caguan, som från norr inmynna i Yapura, samt Guainia och Vichada,
som flyta till Orinoco. Likaså äro nästan alla bifloder till Rio Branco obekanta och därjämte Tigre, Urubu samt Uatuma, som från norr utfalla i Amazonfloden, äfvenså landområdena mellan floderna ofvanför Manaos och norr om Amazonfloden samt sträckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
