Ymer / Årgång 20 (1900) / 391 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Hvilka delar af jorden äro outforskade vid det nittonde århundradets slut? Af H. Singer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan Manaos och Obidos. En enda stor »hvit fläck» på kartan är det holländska Surinam, hvaremot det är vida bättre ställdt med franska Guyana och närgränsande delar af Brasilien. De om undersökningen af Amazonflodens södra bifloder i senare tid mest förtjänta forskare äro CHANDLESS, VON DEN STEINEN, EHRENREICH och COUDREAU; dessa bifloders stora tillopp ha däremot nästan aldrig

Fig. 6. Central- och Sydamerika; de större outforskade områdena svarta. Jämför äfven SIEVERS, i Petermanns Mitteil. (1900:6) nyligen publicerade kartor.

befarits, ja mellan Madeira, Tapajos, Xingu och Tocantins finnas ännu urskogar af Frankrikes ytvidd, i hvilka hittills ingen forskare och knappast någon kautschukhandlare inträngt. Det är långt ifrån oantagligt, att där ännu lefva indianstammar, hvilka icke ens till namnet äro kända och som stå på ett kulturstadium
liknande deras, hvilka påträffats vid Xingus källor; kanske
gömmes här lösningen af mången gåta, som studiet af den
amerikanska urbefolkningen ännu måst lämna olöst. Äfven beträffande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>