Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 4:e Häft.
- De nyaste forskningarna om bronsålderns början i norden. Af Oscar Almgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi skola nu följa vår författare i hans redogörelser för några
andra fornsaksgrupper från vår äldsta bronsålder.
 |
Fig. 17. Bronsyxa, snarlik
fig. 16, med bevaradt
träskaft, funnen i en grafhög
på Jylland 1/6.
|
Nästan lika tidigt som man började göra kopparyxor, företog
man sig att i det nya materialet framställa den förut i regeln af
flinta förfärdigade spetsiga klinga, som utgjorde stickvapnet, vare
sig den var fästad i ett kort skaft som dolk
eller på ett långt skaft som spjut.
Dolkklingorna af koppar eller brons hafva vanligen
medelst nitar varit fästade vid handtaget af
trä eller horn: fig. 18. Snart började man
emellertid göra äfven handtaget af brons: fig.
19. Originalet till denna figur är funnet i
Mecklenburg, men måste vara importeradt
från Italien, där denna typ med den bredt
triangulära klingan och den karakteristiska
orneringen är hemma. Men den införda
italienska typen blef efterbildad i Norden; fig.
20 (funnen tillsamman med fig. 19) och fig.
21 (från Västpreussen) visa egendomligheter,
som aldrig återfinnas på italienska dolkar,
under det särskildt den förra formen är
vanlig i Norden. Dolken fig. 21 är mycket stor,
snarast ett kort svärd, ehuru med
dolkklinggans form fullkomligt bevarad. Oftare har
man dock vid den förlängning af
dolkklingan, som det nya materialet tillät, gifvit
densamma en mera smäcker form; det är på
sådant sätt som de första svärden vid denna
tid uppkomma. Äfven härvidlag håller
Norden fullständigt jämna steg med Södern; man
jämföre fig. 22 från Italien med fig. 23 från
Danmark och fig. 24 från Östergötland, de
senare utan tvifvel förfärdigade inom det
nordiska området, om också ej precis i Danmark
och Sverige. [1]
[1] Den vackra klingan fig. 24, för några få år sedan anträffad i Vretaklosters socken,
är ornerad med inläggning af svart harts, en teknik som ofta förekommer på nordiska
arbeten från de närmast följande bronsåldersperioderna. — Ett annat märkligt
bronssvärd från Östergötland hänföres nu af Montelius till första perioden. Det är den
inom hela Europas bronsålder fullkomligt enastående kroksabel, som finnes afbildad i Ymer 1888, fig. 58, och som väl sannolikt är af orientaliskt ursprung. Då från
Danmark finnes en efterbildning i flinta af en dylik sabel (ibid. fig. 59), är det tydligt, att dessa bronssablar måste ha kommit till Norden under en mycket tidig del af
bronsåldern, då flintindustrien ännu stod i sitt flor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0440.html
