Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - De nyaste forskningarna om bronsålderns början i norden. Af Oscar Almgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därmed äro vi inne på den redan af många forskare
framställda och nu af Montelius ytterligare pointerade satsen, att det
utan tvifvel är bärnstenshandeln, som Norden egentligen har att
tacka för, att den från Orienten utgångna bronskulturen så tidigt
nått hit och fått så rikligt material till en nationel utveckling.
Vi kunna klart iakttaga de olika mellanstationerna för denna
handel. Medelhafsländerna, som tidigt genom orientaliskt inflytande
lärt sig uppskatta kopparns och guldets bruk, funno i de
österrikisk-ungerska bergstrakterna rik tillgång på dessa dyrbara råvaror,
började tillhandla sig dem och meddelade i utbyte de nämnda
trakterna åtskilligt af sin kultur. Dessa trakter åter stodo tidigt
genom Böhmen i bytesförbindelser med det saltrika området kring
Elbes biflod Saale. Detta område har redan under stenåldern haft
en rik nationel kultur, tydligt skild från den nordtysk-skandinaviska.
Talrika importstycken vittna dock om lifliga förbindelser mellan
dessa båda områden. På dessa vägar har den jutska halföns
bärnsten, som under stenåldern var ett så omtyckt smyckematerial i
Norden, småningom blifvit bekant för Söderns folk och väckt deras
köplust; i utbyte har Norden fått metallerna.
Detta betraktelsesätt utgör en fullt uttömmande förklaring för
bronsålderns uppträdande i Norden, utan att man behöfver ta sin.
tillflykt till några invandringshypoteser.
Ett intressant vittnesbörd om denna tids bärnstensexport från
Norden till Södern ha vi däri, att bärnstenspärlor, hvilka vid
kemisk analys visat egenskaper, som uteslutande synas karakterisera
den nordiska bärnstenen, i talrik mängd äro funna i de berömda,
af Schliemann undersökta Mykenægrafvarna. Å andra sidan visar
den nordiska bronsåldern under andra perioden ett starkt inflytande
just från Mykenækulturen, hvilket särskildt framträder i fråga om
den präktiga spiralornamentiken.
I detta omisskännliga förhållande fann Montelius redan i
arbetet Om tidsbestämning inom bronsåldern en hållpunkt för en absolut
datering af vår äldre bronsålder. Worsaae, som ännu förlade
bronsålderns slut till tiden omkring Kristi födelse [1], anslog dess hela längd
till ungefär ett årtusende, således dess början till c:a 1000 f. Kr.
Men Montelius uppvisade, att redan andra perioden, såsom
samtidig med Mykenækulturen, måste infalla före år 1000, och ansåg,
att första början af bronsåldern i Norden kunde sättas snarare före
än efter midten af det andra förkristna årtusendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
