- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
22

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Om trepanation af hufvudskålen, såsom folksed i forna och nyare tider. Af Gustaf Retzius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 GUSTAF RETZIUS.

tion utskurits ur kranierna, och äfven att man bevarade dem såsom
amuletter. Men ingenting bevisar, att sådana amuletter utskurits
ur de dödas kranier, vare sig dessa förut under lifvet varit
trepanerade eller icke, ja man har inga säkra bevis för att »trepanation»
någonsin utförts på döda individers kranier.

Af alla de fynd och undersökningar, som sålunda blifvit gjorda,
framgår det emellertid otvetydigt, att trepanationen, såsom
operation å lefvande personers hufvudskål, i ganska vid omfattning ägt
rum i Europas forntid, att detta bruk under den yngre stenåldern,
den neolitiska tiden, var synnerligen utbredt, men äfven
förekommit under bronsåldern och järnåldern. Huruvida det utöfvats redan
under den äldre stenåldern, den paleolitiska tiden, är icke bekant;
ännu finnas inga bevis härför.

1 Anledningarna - indikationerna - till detta märkliga bruk
kunna endast helt undantagsvis uppdagas å de anträffade kranierna.
I några fall, t. ex. å Varpelev-kraniet från Danmarks äldre
järnålder, synes det tydligt, att orsaken varit ett yttre våld, ett
hugg-sår eller en krosskada å hufvudskålen, hvarvid man sökt aflägsna
ett löst benparti, som sannolikt blifvit inprässadt och öfvat tryck
på hjärnan. I sådana fall hade operationen en förnuftig grund;
äfven senare tiders vetenskapligt utbildade kirurgi har uppställt en
sådan orsak såsom indikation för trepanation. Äfven i ett af de
ofvan omtalade fallen från Danmarks stenålder har man anledning
antaga ett yttre våld såsom anledning till operationen.

Svårare är att utfinna orsaken till alla de fall af den forntida
trepanationen, då inga yttre skador kunna påvisas i
trepanations-hålets omgifning, I sådana fall är man hänvisad till hypotetiska
förklaringar, till gissningens osäkra område. I tider, då ingen
kunskap om hjärnans byggnad och förrättningar eller om dess
olika sjukdomsformer förefanns, kan en dylik operation omöjligen
hafva haft ett verkligt vetenskapligt underlag, en säker grund. Det
är ju först i de senaste årtiondena som man fått kännedom om
hjärn-lokalisationen och som man på denna kunnat bestämma vissa
hjärnsjukdomars läge samt på grund däraf med framgång - medelst
trepanation och kirurgiska ingrepp - kunnat företaga säkert
indicerade operationer å hjärnan.

Men detta oaktadt låter det, såsom redan ofvan är antydt,
väl tänka sig, att man redan i äldre tider på grund af svår
hufvudvärk, epileptiska anfall, sinnessjukdom o. d. kunnat tillgripa en
sådan kraftig åtgärd som att hugga hål på hufvudskålen, i hopp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free