Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Om de äldsta kartorna öfver Sverige. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denne man senare i tillfälle att kraftigt bidraga till de matematiska
studiernas höjande i Sverige, enkannerligen vid Uppsala universitet. [1]
Särskildt torde här också böra nämnas de båda
Uppsalaprofessorerna Rudbeckius, senare biskop i Vesterås, och Mart. Olai Stenius, [2]
som själfva gjort kartor öfver olika trakter af landet och
förmodligen också genom sin undervisning skaffat dugliga män till det
svenska kartarbetet. Rudbeckius omtalar sålunda, att han på sina
föreläsningar behandlat bl. a. »geometriam, geodsesiam et
stereometriam», samt öfvat sina lärjungar i sättet att mäta alla slags
storheter, samt att han enligt konstens regler själf förfärdigat både
en större och en mindre »Radium geometricum» och jämväl visat
kvadrantens användning »in dimensionibus corporum Coelestium»,
samt att han äfven sedan han blifvit teologie professor fortfarit att
undervisa i matematik. Ett år föreläste han äfven geografi. [3]
Äfven Laurentius Paulinus Gothus hade stort anseende som
matematiker. Han föreläste under år 1597 öfver Ramus’ geometri.
Det är emellertid ytterst svårt att få någon kännedom om,
hvilket arbete som denna tid utfördes med observationer och dylikt.
En och annan spridd notis finner man emellertid i de anteckningar,
som efterlämnats af en af de mera betydande astronomerna och
geograferna i vårt land, nämligen Johannes Bureus, [4] som ganska
mycket af Karl IX användes särskildt i Norrland. [5] I sina
anteckningar berättar han sålunda, att han (3 mars 1602) »fik igen
quadranten aff giutaren för 8 dl. den jagh sedhan skar itu til
quadrant och astrolabium» [6]; (den 22 juni 1602) att Andreas Bureus
»obtulit suum astrolabium», att han (15 juli 1602) »tog 4 skifvor
messing om 2 1/2 # af Carl Christ. till astrolabium» o. s. v. Han omtalar
vidare vid den 2 aug. 1602, att då »afritte wij tre Stokholm,
Andreas Bureus på Brunkeberg, Abrah. Lampadius på Södermalm
Westan til» och (3 aug.) »jagh på Södermalm östan til». I samma
månad (9) får han hertigens befallning att afrita »Refle, Narven och
triplicem Stockholmiam». Afritningen af Stockholm var snart färdig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
