Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 SVEN LÖNBORG,
Adolfs nyssnämnda bref, hvilket han af någon anledning1 råkat
oriktigt förlägga till Karl IX:s tid.
I det ifrågavarande brefvet säger konungen, att han för sina
omsorger om landets inre förkofran ville hafva en »synopsin, der
vthinnan H. K. Mit alla Landskapers och Städers lägenheet sigh för
ögonen Stella kunne, der af H. K. M:t sedan dest bettre kan öfwersee
och begrunda, vthi hvadh och huru hvart och ett stodho till att
reparera och förbättra», och att han befallt BUREUS att åtaga sig detta
arbete. Men då ett sådant verk kräfde vidlyftigt arbete och
vidsträckta resor, hvilket allt BUREUS ej ensam kunde utföra, ägde han
tillstånd att anställa landtmätare, som voro vana att afmäta
landskap »effter Geometrisch sätt». Kunde han ej erhålla sådana, fick
han antaga andra unge män och upplära dem till arbetet.
Med dessas hjälp skulle BUREUS sedan anställa jordrefningar och
mätningar i hvarje landskap och öfver dessa afmätningar göra
»special Landtaflor och afritningar, icke allenast huru Sochnerne och
bygdalagen tillhopa hengia, vthan och på hvars och Eens bys
lägenheter vthi åker och Engh, skogh och mark» samt därjämte göra
anteckningar om dess beskaiFenhet m. m.1 Särskildt skulle han rikta sin
uppmärksamhet på sjöar och strömmar, som för något ändamål kunde
användas, likaså på skogar, moras och kärr, som kunde göras
fruktbärande, undersöka och beskrifva alla hamnar och städer i riket m. m.2
Landtmäteriet träder också genast i verksamhet. I 1628 års
räntekammarbok3 finner man sålunda en anteckning, att »nogra
Landtmätare, som ähre att lära bem:te konst hos Andream Buraeum,
hafva bekommitt d:r 600», och i landtmäterikontorets arkiv förvaras
ännu en del kartor, som inkommit strax i början af löjO-talet.
För att vinna enhet vid arbetet visade det sig snart nödigt att
utfärda noggrannare föreskrifter. Sådana finna vi också i de
fullmakter, som kammarkollegium den 19 juni 1633 utfärdade för ett
antal landtmätare,4 af hvilka ett par förut synas hafva varit BUREI
1 Instruktionen innehåller jämväl en del andra uppdrag åt BUREUS. Han skulle
sålunda hafva öfverinseende öfver kronans byggnader, inspektera grufvorna i landet,
söka skaffa sig planritningar öfver närbelägna främmande städer och fästningar m. m.
2 STYFFE, Saml. af Instr. rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finland,
I, sid. 248 ff. - JOHANNES BUREUS antecknar vid den 19 juli 1629: »ferdades jagh til
Svartsiö med And. Bureo och 6 geodeticis, ät undervisa dem mäta land.»
3 STYFFE, anf. arb., sid. 248 not.
4 OLAUS GANGIUS i Finland, OLAUS CANUTI och JOHANNES BOTUIDI (GYLLENSTING) i
Uppland, JOHANNES ACHATII och ANDREAS SAMUELJS i Västmanland och JOHANNES
LAU-RENTII i Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
