Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lÖOO-TALETS SVENSKA KARTOGRAFISKA ARBETEN. I;I;5
biträden vid den stora kartans uppgörande. Här föreskrifves
sålunda, att de skulle »afmäta hwar bys ägor både i åker och ängh,
och hoos åkerenn skulle de ad marginem anteckna, hwad jord der
ähr, antenn swartt mylla, leriord, sandiord eller mooiord». Likaledes
skulle de särskildt anteckna brukad åker och sådan mark, som var
duglig att brukas, olika slags ängar, hårdvalls-, starr-eller mossiga
ängar, samt söka att beräkna deras medelafkastning. Särskildt
skulle vidare antecknas byarnes urfjällar och utängar, skog och
fiskevatten. Råmärken och byskillnader i åker och äng skulle med
särskild färg utmärkas, hvaremot de icke skulle bry sig om att
utmärka gränserna i skogsmarker. När en by blifvit fullständigt
uppmätt, skulle dess jord, såväl brukad som obrukad, beräknas i
öres-, örtugs- och penningeland samt efter tunnland. På ett
tunnland skulle räknas 13263 kv.-alnar.
Liknande föreskrifter innehållas i * kammarkollegii allmänna
instruktioner för landtmätarne af den 2 april 1634 samt af den 30
april följande år. Ett memorial för landtmätarne af den 19 maj
1636 innehåller noggrannare bestämmelser om sättet att på
kartorna återge olika ägoslag och dylikt. Det föreskrifves sålunda,
att landtmätarne på kartorna skulle »schartera» åkrarne med grå
färg, ängar och lindor med grön, mossar med gul, gärdesgårdar
med svart, sjöar med ljusblått vid stränderna, bäckar och strömmar
med något mörkare blå färg, rågångar med rödt, skogar med
mörkgrön och stenbackar med hvit färg. Alla bykartor skulle ha
nordlig orientering och uppritas på lika stora pappersark, det
senare för inbindningens skull. Hvarje härads kartor skulle nämligen
hvar för sig inbindas i en särskild bok.1
En ny instruktion af år 1643 (20 april) kräfver en ännu
noggrannare specifikation af åkern och annan jord. Så skulle
uppgifvas, om det var svart-, sand- eller lermylla; ler-, sand- eller mojord;
brukad, igenlagd eller obrukad åker, humlegårdar, timmer-, löf-,
näfver-, hassel-, bok-, ek- eller mastskog; malmstreck, strömmars
fall och höjd m. m. Äfven råskillnad i skog skulle nu angifvas,
dock endast häradenas.
Vidare åläggas nu alla landtmätare att bruka samma skala,2
hvarjämte förbjudes det vanliga missbruket att använda »lärepoiker»,
1 STYFFE, anf. arb., sid. 253 ff.
~ D. v. s. på milskalan använda samma slags mil. - STYFFE, sid. 262 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
