Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 SVEN LÖNBORG.
vatorium. Han själf fick gripa till svärdet, som han också med
utmärkelse förde. Efter krigets slut blef han ej i tillfälle att
återvända till universitetet, som oroligheterna hade upplöst, utan blef
i stället för sina krigiska förtjänster utnämnd till häradshöfding i
Sunnerbo härad. Senare blef han emellertid förflyttad till den
astronomiska professuren i Uppsala, och vid denna verksamhet
förblef han till sin död 1699.
Den betydelse, dessa båda män haft på den svenska
vetenskapens utveckling, visar sig tydligt vid en undersökning af de
under deras presidium utgifna akademiska disputationerna, hvilka
till stor del såväl beträffande ämnesval som behandling af ämnet
synnerligen fördelaktigt skilja sig från föregående afhandlingar.1
Vi skola emellertid ej här närmare inlåta oss på de båda
märkliga männens lifsgärning utan skola blott omnämna en sak, som
för den svenska geografiens historia är af ett särskildt intresse,
nämligen den af dem båda gemensamt företagna forskningsfärden
till Norrbotten 1695.
löoo-talet har ej att uppvisa många af svenskar gjorda
forskningsresor inom vårt land, som företagits i geografiskt ändamål,
och vi äga från denna tid knappast några reseskildringar på
svenska, som ens kunna sättas i jämnbredd med en WHITELOCKES eller
OGIERS skildringar af sina resor genom vårt land. Ett undantag
härifrån utgör dock den berättelse, som den ryktbare URBAN HJÄRNE
nedskref öfver sin resa i några norrländska provinser och öfver
fjällen till Norge. Som många af den tidens svenskar hade HJÄRNE
som bekant gjort vidsträckta resor i utlandet, och han torde vara
en af de första, som företagit en resa genom vårt land i
turistsyfte. Hans resa, som företogs på sensommaren 1685 »för att bese
de höga fjällen mellan Sverige och Norge och få någon försmak
af den lappländiske landsmånen», gick ej heller alltid utefter de
vanligaste vägarne. Så reste han, efter att hafva farit genom
Uppland och Gestrikland, från Alfta i Helsingland rätt öfver
skogarne till Järfsö. Under vägen träffade han i Hästberget, nära
5 första vol. af Connaissance des Temps (1679-83), La Mesure de la Terre 1671 samt
Traité de nivellement, publ. af LA HIRE och öfversatt på tyska 1770 af LAMBERT.
1 Så disserterade under AND. SPOLES presidium 1679 AND. JOANNIDES STOB^US
(schol. Christianstad. Rect.) om »Longitudine locorum per horologia, eorumque certam
inter se discrepantiam investiganda». Här förekommer för första gången hos oss en
beskrifning öfver pendeluret, hämtad från HUYGHENS (HuoENius). 1694 disserterade
SPOLES son LARS Csedermera adlad ROSENBORG) med en för sin tid utmärkt astronomisk
afhandling (220 sidor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
