Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600-TALETS SVENSKA KARTOGRAFISKA ARBETEN. 125
Svedåsen, finska nybyggare, inflyttade från Rautulambi socken i
Finland, beundrar utsikten öfver Järfsö, som påminner honom om
den utsikt han förut haft från de böhmiska bergen, och reser sedan
utefter Ljusnan öfver fjällen till R0ros. Vid återkomsten till
Härjedalen tänkte han gå rätt öfver fjällen förbi Helags- och Sylfjällen
till Handöl, men då det hotade att bli snöstorm, lät han afråda
sig därifrån och gick i stället öfver Oviksfjällen till Storsjön och
sedan öfver Offerdal och Ånn till Handöl, där han besåg
tälj-stensbrottet och forsen, hvilken han med välförtjänt beröm
omtalar. Under hela sin resa gör han en mängd intressanta
iakttagelser beträffande naturen och folklifvet.1
HJÄRNES resa är för oss af ett särskildt intresse jämväl därför,
att den torde hafva varit en omedelbar anledning till den resa,
som konung KARL XI, hvars lifmedikus HJÄRNE var, följande år
företog uppåt Jämtland, där han besteg Areskutan, samt öfver
Klöfsjöfjällen till Härjedalen, Dalarne och Värmland. Några år
senare reste KARL ännu längre mot norr och besåg den 14 juni
1694 midnattssolen i Torne klockstapel. Det var denna resa, som
blef anledningen till BILBERGS och SPOLES ofvan omtalade
expedition till Norrbotten 1695.2
Det hade väckt konungens förvåning, att han i Torne, som
dock låg söder om polkretsen, kunde se midnattssolen, och det var
för att undersöka och förklara detta och en del andra fenomen
som han afsände expeditionen.
Af BILBERGS berättelse kunna vi se något litet om den
vetenskapliga utrustning, som de båda männen medförde. Det viktigaste
af denna voro två messingsastrolabier, ett fritt och ett fast, som de
hade tagit med sig för att mäta bredden, samt tre små pendelur
(spiral-), hvilka noga ställts in under tre veckors tid före afresan,
för att med dem bestämma längden.
Resan anträddes från Uppsala den 21 maj, och efter en
ganska besvärlig färd på dåliga vägar och med mycket primitiva
färjor ankommo de till Torne den 6 juni. Följande dag gjorde de
en breddbestämning och funno bredden vara 65.43°. Vid
redogörelsen härför omtalar BILBERG äfven midnattssolen, som varit synlig,
samt har en med flere teckningar klargjord framställning om
refrak-tionens olika storlek.
1 HJÄRNES dagbok trycktes på I7oo-talet af GIÖKWELL i »Svenska biblioteket».
2 Öfver denna resa skref BILBERG (på svenska och latin) en bok med titeln
»Midnats Solens rätta och synlige Rum uti Norrlanden» (Sthlm 1695).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
