- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
126

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 SVEN LÖNBORG.

Bestämningen af längden blef ej fullt så lycklig. Vid
middagstiden voro uren, som ställts efter Stockholms meridian, något
mer än 19 minuter efter, hvilket tydde på en längdskillnad af
omkring 4,7°, då den i själfva verket är mer än 6.

Från Torne fortsattes resan uppför Torne älf till Kengis
(Pa-jala), hvars polhöjd bestämdes till 66,25, och hvarifrån återresan
sedan anträddes i båt utför forsarne. Hufvudändamålet med denna
resa synes märkligt nog hafva varit att företaga en gradmätning,
i och för utrönandet af jordens verkliga form. Som kändt hade
den förut nämnde PICARD genom anställda pendelobservationer
kommit till den öfvertygelsen, att jorden ej var ett klot, och
genom hans begifvande hade franska akademien 1671 sändt JEAN
RICHER till Cayenne för att där anställa ytterligare
pendelobservationer. Genom dessa kom han till det resultat, att jorden måste
vara en mot polerna afplattad rotationssferoid. Frågan kunde
emellertid ej lösas definitivt annat än genom gradmätningar i
polar-och ekvatorialtrakterna. Någon sådan kom ej till stånd förrän
under nästa århundrade, men, som ofvan är nämndt, hade redan den
ifrågavarande svenska expeditionen till Norrbotten haft för afsikt
att utföra en sådan gradmätning. Däraf blef emellertid ej något,
då man ej lyckades finna någon för ändamålet lämpad plats, samt
väl äfven emedan man till stor del saknade nödiga tekniska
hjälpmedel. I de trakter, som SPOLE och BILBERG nu besökte, skedde
emellertid den första gradmätningen år 1731. CELSIUS, som
utförde den, var SPOLES dotterson.

Under återresan från Torne mättes polhöjden på en del orter
utmed kusten och äfven inuti landet. Så bestämdes höjden för
Lule till 65° 22’, Skellefte 64° 37’, Ume 63° 43’, Söderhamn 61°
12’, Gefle 60° 31’, Lomsheden i Dalarne 60° 41’, Falun 60° 32’,
Uppsala 59° 54’ och Kungsör 59° 34’.

Det nyvaknade intresset för geografien och landets utforskande
ger sig också tillkänna i en annan expedition, som KARL XI
samma år utsände. I spetsen för densamma stod OLOF RUDBECK
d. y. Han hade fått i uppdrag att »afteckna provinsernas lägen
och beskrifva deras inbyggares särskilda ursprung, lynnen,
religionsbegrepp, seder, språkarter och umgängesvanor, uppspåra
fornlemningar, likaledes Faunas och Floras skatter, bergs- och
skogsväsendet, bemärka strömfallens naturskönhet» m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free