Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖOO-TALETS SVENSKA KARTOGRAFISKA ARBETEN. 127
RUDBECK, som på sin resa åtföljdes af tvä unga grefvar
GYLLENBORG samt två ritare (ANDERS HOLTZBOM), afreste från Uppsala år
1695 ocn genomreste de norrländska kustlandskapen till
Norrbotten, besökte Lule och Torne lappmarker samt återvände genom
Österbotten och Finland öfver Åland till Sverige*
Öfver denna resa började RUDBECK utarbeta ett stort anlagdt
geografiskt arbete »Lapponia illustrata eller Nora Samoland», af
hvilket emellertid endast en liten del, den som rör Uppland, utkom
i tryck 1701. Manuskriptet till det öfriga förstördes olyckligtvis
i den stora eldsvåda, som följande år öfvergick Uppsala, och det
enda som räddats åt vår tid är en växtförteckning, införd 1724 i
Acta Soc. Ups. I. Sin största betydelse har RUDBECKS resa däri,
att hans muntliga berättelser om fjällen m. m. torde ha gifvit
anledningen till en ännu märkligare forskningsfärd, nämligen LINNÉS.
Då vi nu äro inne på resor och forskningar i Lappland och
Norrland, måste vi omnämna ett ryktbart arbete som såg dagen
en längre tid förrän de nyss omtalade resorna företogos. Vi mena
professor JOHANNES SCHEFFERUS’ »Lapponia») som han 1673 utgaf på
rikskansleren MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIES uppmaning och som
i flere upplagor utkommit på olika europeiska språk, fastän
märkligt nog icke på svenska. SCHEFFERUS hade aldrig besökt
lappmarken, men hans berättelser äga i alla fall ett stort värde, då
de till stor del äro utdrag af några kort förut på rikskanslerens
föranstaltande sammanskrifna berättelser om lapparne, som ej förr
än långt senare blifvit i tryck offentliggjorda. En af de viktigaste
af dessa är en »Relation om Lapparnes Lefwarne och Sedher»,
som författats af SAMUEL RHEEN, en präst, som under lång tid
tjänstgjort i Jokkmokks socken, och som därför hade haft goda
tillfällen att lära känna lapparne och deras lif.J Den »Relation
om Lapparnes Ursprung», som kyrkoherden i Pite OLAUS GRA AN
insände till antikvitetskollegium (1672) är af mindre betydelse, då
den till stor del utgör utdrag ur RHEENS arbete.2 Af större värde
äro ett par andra skildringar, den ena författad af OLAUS PETRI
NIURENIUS och den andra af JOHANNES TORNEUS, pastor i Torne.
Dennes skildring öfver Torne och Kemi lappmarker utkom
sedermera på 17<DO-talet i tryck, under det att den förra aldrig utgifvits.3
1 Berättelsen är tryckt af K. B. WIKLUND i Svenska Landsmålen, .årg. 1898.
2 K. B. WIKLUND i Svenska Landsmålen 1899, där denna relation är tryckt.
GRAAN är känd såsom utgifvare af en abc-bok och en katekes på lappska.
3 TOKNEI arbete utgafs 1772 af LOENBOM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
