Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I4O SVEN LÖNBORG. -
Kartan, som anger skalan i »svänska och tyska Mijler»,
upptar endast kusterna. Inom landet angifvas dock de stora
sjö-bäckena Wäneren och Wätteren med deras aflopp. I den senare
sjön är Wisingsoo utsatt, fastän för långt i norr. Vidare äro två
sjöar (Mälaren och Hjälmaren) utritade längre mot norr .Söder om
Vättern är likaledes utritad en sjö, hvilken afrinner mot sydväst
genom en flod, som efter att hafva utsändt tre armar genom
Halland till Västerhafvet slutligen utfaller i Östersjön vid Åhus.
Ett i ögonen fallande fel hos kartan, hvilken saknar gradering,
är, att Finska viken fått en oproportionerligt stor utsträckning mot
öster. I detta fall bildar den en gifven försämring i förhållande
till Bureikartan, med hvilken den för öfrigt ej i något afseende kan
uthärda en jämförelse, om man bortser från att den i vissa fall
är något fullständigare än denna, nämligen hvad angår uppgifter
om klippor, grund och dylikt af särskildt intresse för sjöfarten.
Dessutom förtjänar anmärkas, att teckningen af Syd-Sveriges kust
är bättre än på Bureikartan, hvilken här var mest otillfredsställande,
i det afseendet, att Skånes fyrkantiga form, Hanöbukten och den
skarpa kröken mot norr vid Blekinges sydöstra kust nu äro tydligt
framträdande. Öarne Öland och Gotland äro också här bättre
tecknade.1
JOHAN MÅNSSONS karta visar sig sålunda vara i hög grad
otillfredsställande, men det dröjde icke desto mindre ett halft sekel
innan en bättre sjökarta såg dagen i Sverige. Ty det var först år
1695 som vår första sjöatias utgafs.
Författaren till detta märkliga arbete var PETTER GEDDA. Denne
man, som förtjänar ett framstående rum i den svenska kartans
historia, hafva vi redan träffat i den föregående framställningen.
Han föddes den 31 dec. 1661 i Löfånger i Västerbotten, där hans
fader JOHAN PERSSON GEDDA, sedermera landtmäteriinspektor,
tjänstgjorde som landtmätare. Redan vid mycket unga år följde han
sin fader på landtmäteriförrättningar. Han deltog sålunda 1674-
1678 i den förut omtalade landtmäterikommissionen till
Ingermanland, under hvilken tid han också författade en »Regionis Ingricse
Descriptio». Efter ett par års studier i Uppsala inträdde han ånyo
i landtmäteriets tjänst och har på i68o-talet arbetat på flere olika
håll, såsom i Uppland, Finland och Blekinge. Vi hafva i det
föregående omtalat hans präktiga kartor öfver denna provins. Snart
1 Det exemplar af kartan, som förvaras i Uppsala universitets bibliotek är skadadt,
allra mest i trakten af Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
