Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 3. Det fasta bergets geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN. % 153
genomgående en ganska ålderdomlig prägel. I allmänhet visa de
mycket tydliga spår af det bergskedjetryck, som förorsakat så
stora geologiska förändringar af hela fjällryggen.
Den dynamo- eller tryckmetamorfos, som de granitiska
bergarterna undergått, uppträder i alla möjliga stadier. Äfven de bäst
bibehållna graniterna visa nästan alltid en krossning af kvartskornen
samt en söndergrusning af fältspatkornens kanter (kataklasstruktur).
Däremellan och till det stadium, då hela bergarten blifvit
sönderkrossad till mikroskopiskt små smulor, bland hvilka kanske dock
ett eller annat större fältspatkorn lyckats hålla sig helt, finnas alla
öfvergångar. Vid ett ännu högre stadium af metamorfos har en
tydlig flytstruktur utbildat sig i bergarterna, hvarvid
glimmermineralen anordnat sig tillnärmelsevis parallellt, en gneis har
uppstått, vanligen med flasrig eller stänglig struktur.
Granitiska gångar träffas näppeligen i de andra bergarterna,
s. k. yngre graniter saknas således, dock äro granit- och
pegmatit-gångar funna i Sarjektjåcko, men deras ålder är ännu outredd. Inom
graniten och gneisen själf förekomma däremot en massa gångar
och linser af andra bergarter. En del af dessa stå med afseende
på sin sammansättning och sitt utseende graniten mycket nära,
under det andra, ej synas hafva mycket stor släktskap med
densamma. Särskildt genom de talrika prof, K. WINGE sommaren
1897 åt mig insamlade, kan det emellertid konstateras, att snart
sagdt alla möjliga öfvergångar mellan dessa olika
bergarts-varieteter förefinnas. De visa sålunda en inbördes släktskap,
hvilken tyder hän på ett gemensamt ursprung, så olika än
ytterlederna äro hvarandra. Dylika bergartsserier hafva förut
iakttagits på flera ställen af vår jord. Enligt BRÖGGER*, hvilken väl
mer än någon annan ägnat dem sin uppmärksamhet, äro en sådan
bergartsseries olika led att betrakta såsom differentiationsprodukter
af en och samma magma, uppkomna genom diffusionsströmningar
af i magman lösta kemiska föreningar från och till afkylningsytan.
Ett påvisande af släktskapen mellan Rapadalens olika
erup-tivbergarter kräfver ännu kemiska analyser af desamma, och sådana
hoppas jag inom kort skola blifva gjorda. Den redan utförda
mikroskopiska undersökningen har gifvit vid handen, att åtminstone
följande bergarter förekomma: granit, kvartssyenit, syenit,
monzo-nit, diorit, augitdiorit, gabbro, diabas, olivingabbro, olivinpyroxenit2.
1 Das Ganggefolge des Laurdalits. Videnskabsselskabets skrifter I, N:r 6(1897), sid. 364.
2 Möjligen finnes äfven olivinsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
