- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
155

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 3. Det fasta bergets geologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAREKFJÄLLEN. 155

mellan hofnblendenålarne. Gabbrodiabasen har sålunda öfvergått
mer eller mindre tydligt till en amfibolit, hållande ett eller flera
af ofvannämnda ljusa mineral. Dessa amfiboliter äro inom
amfi-bolitformationen ännu vanligare än de friska gabbrodiabaserna.
Deras genesis af de förra kan i många fall direkt påvisas, och det
på flera sätt. Därigenom att de öfverskära seveskiffrarnes lagring
och bilda apofyser i desamma, visa de sig vara ursprungliga
eruptiv, och de kunna då näppeligen härröra från annat än en
dia-basisk magma. Ofta är emellertid gabbrodiabasens struktur här
och hvar inom amfiboliterna så pass väl bibehållen, att något
tvifvel om deras uppkomst knappast kan råda.

Amfiboliters och gabbroartade bergarters ymniga förekomst i
dessa högfjäll har redan förut af SVENONIUS uppmärksammats, men
emedan han endast besökt ett fåtal af dalgångarne och ingen af
de höga topparne, ha mina undersökningar afsevärdt kompletterat
hans iakttagelser. I motsats till hvad SVENONIUS angifvit, ingå
gneiser icke eller endast undantagsvis i topparnas öfre delar,
i deras bas äro de däremot vanliga. SVENONIUS’ förmodan, att
topparne företrädesvis skulle utgöras af rena gabbroarter1, är ej heller
fullt öfverensstämmande med verkligheten, i det amfiboliterna
därstädes ungefär lika ymnigt förekomma.

Gabbrodiabasernas injektion inom sevegruppen har förmodligen
börjat före bergskedjeveckningen, ty man finner såväl
gabbrodiabaser som amfiboliter konkordant inlagrade mellan sevegruppens
sedimentära skiffrar, och dessa lagergångar ha sedermera veckats
konkordant med skiffrarne. Men det finnes äfven en hel del
amfibolit- och gabbrodiabasgångar, som öfverskära sådana veck, men
som ändå sedermera blifvit veckade, och dessas veck öfverskäras å
sin sida af ännu yngre gångar. Gabbrodiabasernas eruptioner
synas sålunda hafva börjat före veckningen men fortfarit under
densamma genom flere olika efter hvarandra följande
eruptionsprocesser. Det synes dock, som om veckningen fortsatt äfven
sedan eruptionerna upphört, ty längre oveckade gångar tyckas icke
förekomma.

Förutom amfibolitformationen och gra.nitformationen träffas
äfven inom högfjällen andra bergartsserier. På västra sidan af
högfjällen finnes en zon, rik på lösa, kalkiga, lätt vittrande amfi-

1 Om berggrunden i Norrbottens län. S. G. U. Ser. C, N:r 126 (1892), sid. 40
samt kartan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free