Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 3. Det fasta bergets geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN. 157
tydliga enkrinitstjälkar funnen anstående. Ehuru dessas
bevarings-tillstånd ej var sådant, att nivåen närmare kunnat identifieras,
torde fyndet få anses bevisa, att de ifrågavarande fylliterna tillhöra
siluren samt såväl med afseende på ålder som bildningssätt
motsvara Jämtlands köligrupp.
Alla de i det föregående omnämnda bergarterna, såväl de
eruptiva som de sedimentära, äro tydligt kristalliniska. Sediment
med ännu bibehållen klastisk struktur äro dock äfven iakttagna,
men såsom kartan (tafl. 5) visar, endast på få ställen och af ringa
mäktighet. Under fortsatta undersökningar på östra sidan af högfjällen
torde de väl komma att upptäckas på flera ställen. De utgöras af
konglomerat, sandstenar, lerskiffrar och kalkstenar. Dessa klastiska
bergarter tillhöra den zon af silurbergarter, inom hvilken SVENONIUS
funnit lämningar af Hyolithus. Vi hafva sålunda här liksom utmed
nästan hela fjällkedjan inom Sverige, tvenne åtminstone till
utseendet ganska olika siluriska bergartsserier, en östlig föga
metamorfoserad, hyolithuszonen, och en västlig kristallinisk, köligruppen.
Tektoniska förhållanden.
Alla dessa olika inom högfjällen förekommande bergartsseriers
tektoniska förhållanden äro ingalunda lätta att klargöra, ty de
bergbildande krafterna hafva här liksom i de jämtländska
fjälltrakterna förorsakat betydande rubbningar och omkastningar,
hvarigenom bergarternas lagerföljd blifvit en annan än den ursprungliga.
I Matåive (se profilen på tafl. 5) finna vi silurisk fyllit (köligrupp)
öfverlagra på sydöstra sidan granit (urberg), på nordöstra sevegrupp
(amfibolitformationen). Fylliten i Luotoh öfverlagrar äfven urberg,
såsom i Luotohbäcken ses, och likaledes amfibolitformation, såsom
i Sarvesvagge kan iakttagas, men i Luobme, Tjäura, Palkattjåcko
och Lulletjåcko öfverlagras den däremot af amfiboliterna och i Nåiti
äfven af graniter. Den klastiska siluren ligger däremot ingenstädes
öfverst, utan öfverallt antingen inbäddad i urberget (granitgneisen)
eller ock på gränsen mellan detta och amfibolitformationen.
Här föreligga sålunda samma motsägelser som inom den
jämtländska siluren, hvilken gifvit anledning till så mycket
meningsutbyte. Förmodligen är väl förklaringen i båda fallen densamma
eller likartad, hvilken den än må vara. För förhållandena i Jämt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
